Bibelns utrotningskrig, änglar, Nephilim och JÄTTAR före och EFTER FLODEN genom Kanaans linje

jättarInledningsvis om jättarna FÖRE floden

Enligt Bibeln resulterade unionen mellan fallna änglar och kvinnor på jorden (1 Mos. 6:4) i barn som kallas nephilim, och som till utseendet var (eller åtminstone växte upp till) JÄTTAR. Detta bekräftas även av den judiske historikern Josephus samt utombibliska böcker såsom Enoks bok, den redliges bok (Jasher) och the book of Jubilees som innehåller fler detaljer om änglar och jättar före och efter floden. De två förstnämnda böckerna refereras till i Bibeln, även om de inte påstås vara författade genom inspiration från Gud som fallet är med Bibeln. Det hindrar inte att det som förmedlas i dessa böcker (apokryfer, pseudoepigrafiska böcker eller helt enkelt sekulära och “förlorade” böcker) kan överensstämma med sanningen, och egentligen kan vem som helst kan skriva sekulära böcker (som den redliges bok anses vara) som är både trovärdiga och sanna. Guds söner = änglar som du kan läsa mer om här.

Förutom ovan nämnda material finns förstås ännu fler antika texter som talar om jättar, gudar och halvgudar – såsom inom den grekiska och nordiska mytologin. I Gilgamesh kan vi läsa att hjälten Gilgamesh själv är 2/3 gud och 1/3 människa, vilket skulle kunna tyda på det genetiska arvet och halten av släktskap från fallna änglar och människor. Som Bibeltroende går det inte att ignorera de många verserna om JÄTTAR på jorden (före och efter floden) och därför är det bättre att söka en förklaring med hjälp av det som Bibeln förmedlar. Att spekulera är fritt, men det är Bibelns texter som jag vill se som grund även om jag återkommande jämför med framför allt Enok och Jashers böcker.

The Works of Flavius Josephus, Antiquities 1.9:

“These kings had laid waste all Syria, and overthrown the offspring of the giants. And when they were come over against Sodom, they pitched their camp at the vale called the Slime Pits, for at that time there were pits in that place; but now, upon the destruction of the city of Sodom, that vale became the Lake Asphaltites, as it is called.”

Såhär börjar eländet med jättarna:

1 Mos. 6:1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde JÄTTARNA på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta. (1917)

Enoch 7:1-6 And all the others together with them took unto themselves wives, and each chose for himself one, and they began to go in unto them and to defile themselves with them, and they taught them charms and enchantments, and the cutting of roots, and made them acquainted with plants. And they became pregnant, and they bare great giants, whose height was three thousand ells: Who consumed all the acquisitions of men. And when men could no longer sustain them, the giants turned against them and devoured mankind. And they began to sin against birds, and beasts, and reptiles, and fish, and to devour one another’s flesh, and drink the blood. Then the earth laid accusation against the lawless ones.

Enligt Enoks bok så var det 200 “Watchers” (en klass av änglar) som landade på Hermonberget vid ungefär den tid som Jared levde, och det var dessa som fick barn med människokvinnor. Dessa barn (nephilim) dödade till slut varandra inom loppet av 500 år (Enoch 10:9-10) men om man inkluderar även deras avkomma så verkar det ha levt jättar före floden under en tidsrymd av 1200 år.

Juda 1:6 Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.

Enoch 12:4-6 ‘Enoch, thou scribe of righteousness, go, declare to the Watchers of the heaven who have left the high heaven, the holy eternal place, and have defiled themselves with women, and have done as the children of earth do, and have taken unto themselves wives: “Ye have wrought great destruction on the earth: And ye shall have no peace nor forgiveness of sin: and inasmuch as they delight themselves in their children, The murder of their beloved ones shall they see, and over the destruction of their children shall they lament, and shall make supplication unto eternity, but mercy and peace shall ye not attain.

Enoch 14:4-7 I wrote out your petition, and in my vision it appeared thus, that your petition will not be granted unto you throughout all the days of eternity, and that judgment has been finally passed upon you: yea (your petition) will not be granted unto you. And from henceforth you shall not ascend into heaven unto all eternity, and in bonds of the earth the decree has gone forth to bind you for all the days of the world. And (that) previously you shall have seen the destruction of your beloved sons and ye shall have no pleasure in them, but they shall fall before you by the sword. And your petition on their behalf shall not be granted, nor yet on your own: even though you weep and pray and speak all the words contained in the writing which I have written.

Enoch 21:9-10 Then Uriel answered me, one of the holy angels who was with me, and said unto me: ‘Enoch, why hast thou such fear and affright?’ And I answered: ‘Because of this fearful place, and because of the spectacle of the pain.’ And he said unto me: ‘This place is the prison of the angels, and here they will be imprisoned for ever.’

Med tanke på kännedomen om det ohyggliga men välförtjänta straffet som de fallna änglarna fick (se ovan), så vore det ytterst oklokt av andra änglar att repetera exakt samma synd efter floden. Inte skulle väl Gud då välja att utfärda ett lindrigare straff?

Luke 8:30 Jesus frågade honom: “Vad är ditt namn?” Han svarade: “Legion”, eftersom många onda andar hade farit in i honom. 31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden*. 32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han. 33 De onda andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.

*) KJV: “abyss”

Enok 15:6-12 berättar att onda andar (demoner) handlar om nephilims själar eller andar (deras jag) som söker en hemvist eftersom de inte är vare sig 100% änglar eller människor, och därför inte passar in någonstans då de inte har sitt ursprung i Gud. Andra menar att nephilim kom till just för att ängla-andar skulle kunna få en hemvist och på så sätt orsaka skada på jorden genom att förstöra allt kött och genom att flerdimensionellt sätt (kanske öppna portaler mellan himlen och jorden) som inte Gud tänkt.

Jubilees 10 And in the third week of this jubilee the unclean demons began to lead astray the children of the sons of Noah, and to make to err and destroy them. And the sons of Noah came to Noah their father, and they told him concerning the demons which were leading astray and blinding and slaying his sons’ sons. And he prayed before the Lord his God—And Thou knowest how Thy Watchers, the fathers of these spirits, acted in my day: and as for these spirits which are living, imprison them and hold them fast in the place of condemnation, and let them not bring destruction on the sons of thy servant, my God; for these are malignant, and created in order to destroy. And let them not rule over the spirits of the living; for Thou alone canst exercise dominion over them. And let them not have power over the sons of the righteous from henceforth and for evermore.’

Noa var ren både andligt och fysiskt

Vi får också veta att det faktiskt fanns några få som lyssnade till Guds röst (även om de inte nödvändigtvis var så rättfärdiga och rena som Noa), men de blev successivt färre i och med den utökade ondskan på jorden. Den allra sista spillran av rättfärdiga människor dog ut innan floden (enligt Guds vilja) för att de skulle slippa se den sista etappen av ren ondska som kulminerade i floden. Noa och hans familj härdade dock ut till slutet:

Jasher 4:20 And all men who walked in the ways of the Lord, died in those days, before the Lord brought the evil upon man which he had declared, for this was from the Lord, that they should not see the evil which the Lord spoke of concerning the sons of men.

Jasher 5:21 And all the sons of men who knew the Lord, died in that year before the Lord brought evil upon them; for the Lord willed them to die, so as not to behold the evil that God would bring upon their brothers and relatives, as he had so declared to do.22 In that time, the Lord said to Noah and Methuselah, Stand forth and proclaim to the sons of men all the words that I spoke to you in those days, peradventure they may turn from their evil ways, and I will then repent of the evil and will not bring it.

Jättar EFTER floden? Hur är det möjligt?jättar 3

Enligt Bibeln fanns det jättar även EFTER floden, och filisteen Goliat kanske är den mest kända av dem alla även om han inte var den största jätten, eftersom han hade en berömd kamp med herdepojken David som senare blev Israels kung. Faktum är att Bibeln innehåller MASSOR med exempel på både folkgrupper och individer som var jättar. Så hur förklarar vi detta med tanke på att nephilim-jättarna som levde före Noas flod borde ha utrotats i och med floden? För inte var väl Noa eller någon av de andra sju personerna på arken jättar? Nej, inte nödvändigtvis.

Det finns stora skäl att inte anamma idén att ännu ett gäng änglar (Guds söner) kom ner till jorden även efter floden och upprepade exakt samma sak som stökade till tillvaron så enormt för mänskligheten innan floden. Då hade ju hela den gigantiska floden varit helt i onödan om den inte åstadkom mer än en ytterst temporär paus på eländet innan samma utveckling skulle ske igen. Eftersom Noa själv var rättfärdig och ren (det kan innebära både till andligt och fysiskt) och förmodligen gifte sig med en from och ren kvinna, så är det inte så troligt att deras söner ärvde nephilimgener från föräldrarna. Noa och hans söner kan ha varit den allra sista människospillran som inte var angripna av defekta gener som skulle kunna orsaka avkomma i form av jättar.

Men vem fick Noas söner barn med? Såhär säger Jasher om Noas fru, sönerna och sonhustrurna:

Jasher 4:13 And Noah was a just man, he was perfect in his generation, and the Lord chose him to raise up seed from his seed upon the face of the earth.14 And the Lord said unto Noah, Take unto thee a wife, and beget children, for I have seen thee righteous before me in this generation.15 And thou shalt raise up seed, and thy children with thee, in the midst of the earth; and Noah went and took a wife, and he chose Naamah the daughter of Enoch, and she was five hundred and eighty years old.16 And Noah was four hundred and ninety-eight years old, when he took Naamah for a wife.17 And Naamah conceived and bare a son, and he called his name Japheth, saying, God has enlarged me in the earth; and she conceived again and bare a son, and he called his name Shem, saying, God has made me a remnant, to raise up seed in the midst of the earth.

Jasher 5:35 Then Noah took the three daughters of Eliakim, son of Methuselah, for wives for his sons, as the Lord had commanded Noah.

Hams hustru orsaken till att ängla-DNA överlevde floden?

Det kan ha varit Hams fru (även om hon inte var en jätte) som bar på gener som orsakade förekomst av jättar efter floden. Enligt Bibeln är det just på Hams sida som vi kan läsa om både individer och hela folkslag som var jättar, men jag säger absolut inte att ALLA Hams efterkommande var jättar. Ham själv var inte en jätte, och de flesta av hans barn var inte jättar. Det verkar i princip endast vara sonen KANAAN som ärvt gener på ett sådant dominant sätt att många av hans efterkommande blev jättar. Det är nämligen endast på hans släktsida som vi ser ett problem med jättar, med undantag av Misrajim.

Jämfört med idén att jorden efter floden skulle ha drabbats av ett nytt gäng fallna änglar så förefaller idén med en latent genetisk faktor ombord på arken som ett lindrigare hot för människolivet efter floden. Dels var jättarna efter floden mer hanterbara eftersom de var oerhört mycket mindre i storlek än jättarna före floden, och dels skulle en genetisk faktor endast hos Kanaan innebära ett mer begränsat hot för mänskligheten jämfört med det föregående alternativet.

Om människor efter floden, exempelvis på Kanaans linje, skulle dra sig till likasinnade onda människor så skulle det innebära en ökad risk för att nephilimgener ackumulerades på samma ställe i stället för att försvinna in i mängden av andra gener och förbli recessiva. Det ser onekligen ut som människor var rebelliska mot Gud även efter floden, men stor ondska skulle trots det aldrig mer resultera i ett globalt förstört djur- och människoliv som fallet var före floden. Gud utrotade lyckosamt alla enorma jättar, allt korrupt kött, hybrider, etc, före floden, men han lovade aldrig att frånta människorna deras fria vilja och hindra dem från att synda igen. Senare i historien ombads Israel av Gud vid flera tillfällen att utrota dessa folkslag med jättar (och/eller som bar på dessa gener), och om de hade gjort det fullt ut från början så hade de sluppit en lång rad krig och oroligheter. I stället lät israelerna ibland några av dem att överleva och därmed möjliggjorde de fortsatt fortplantning mellan dessa människor och striderna fortsatte därför under en lång tid. Nu är det inte själva storväxten som är en synd inför Gud, för människor kan förstås inte hjälpa om de bär på jättegener, men de folkslag som innehöll generna sammanföll med de folkslag som levde i en mycket stor synd inför Gud.

Vi kan läsa på flera ställen att Gud bad Israel att utrota vissa folkslag kända för sina jättar, men vi kan även läsa hur Gud själv såg till att eliminera vissa grupper som möjligen rör sig om de allra största jättarna. Om Israel skulle lyckas besegra och döda onda och enorma jättar skulle det även indirekt visa på Guds oemotståndliga kraft, och att Israels Gud är den sanna Guden.

Ham och hans efterkommande – såsom KANAANjättar 10

Här nedan gäller det att verkligen studera Hams släktgrenar och notera hur Moses väljer att uttrycka sig. Varför exempelvis lägga till i sammanhanget att Ham var far till just Kanaan, när han även var far till andra söner? Förmodligen för att Kanaan var väldigt speciell, liksom hans efterkommande.

1 Mos. 9:18 Noas söner som gick ut ur arken var Sem, Ham och Jafet. Ham var far till KANAAN. 19 Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig.20 Noa som var åkerbrukare var den förste som anlade en vingård.21 Men när han drack av vinet blev han berusad och låg blottad i sitt tält. 22 Ham, Kanaans far, såg sin far naken och berättade det för sina båda bröder, som var utanför tältet. 23 Men Sem och Jafet tog en mantel och lade den på sina axlar, gick baklänges in och täckte över sin fars nakna kropp. De vände bort ansiktet så att de inte såg sin fars nakenhet. 24 När Noa vaknade upp ur ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:25 “Förbannad vare Kanaan, en slavars slav skall han vara åt sina bröder!”26 Han sade vidare: “Välsignad vare Herren, Sems Gud, och Kanaan skall vara hans slav!27 Gud skall utvidga Jafet, han skall bo i Sems tält, och Kanaan skall vara deras slav.

1 Mos. 10:1 Detta är Noas söners, Sems, Hams och Jafets, fortsatta historia. Åt dem föddes söner efter floden. —6 Hams söner var Kush, MISRAJIM, Put och KANAAN. 7 Söner till Kush var Seba, Havila, Sabta, Raama och Sabteka. Raamas söner var Saba och Dedan. 8 Kush blev far till NIMROD, som var den förste som fick stor makt på jorden. 9 Han var en väldig jägare inför Herren. Därför brukar man säga: “En väldig jägare inför Herren som Nimrod.”10 Hans rike hade sin början i Babel, Erek, Ackad och Kalne i Sinars land. 11 Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir, Kela 12 och Resen mellan Nineve och Kela. Detta är “den stora staden”. 13 Misrajim blev far till ludeerna, anameerna, lehabeerna, naftuheerna, 14 patroseerna, kasluheerna, den stam som FILISTEERNA härstammar från, OCH KAFTOREERNA.15 KANAAN blev far till Sidon, som var hans förstfödde, och Het,16 vidare jebusiterna, amoreerna, girgaseerna, 17 hiveerna, arkeerna, sineerna, 18 arvadeerna, semareerna och hamateerna. Senare utbredde sig KANANEERNAS släkter ytterligare 19 så att deras område sträckte sig från Sidon mot Gerar ända till Gaza och mot Sodom, Gomorra, Adma och Sebojim ända till Lesa.20 Detta var Hams söner efter deras stammar och språk i deras länder och bland deras folk.—.32 Detta var Noas söners stammar efter deras släktled i deras folk. Från dem har folken utbrett sig på jorden efter floden.

Kaftor från Kreta?

Kaftorerna kan ha varit de enda på Misrajims linje som drabbades av jättegenerna och filisteerna går att koppla ihop med honom. I övrigt verkar det mest handla om Kanaan och hans efterföljande (Nimrod är undantaget på Kushs sida). Enligt en del bibelkommentatorer så går det att koppla ihop Kaftor med filisteerna och den grekiska ön Kreta som verkligen gjort sig känt som ett tillhåll för jättar under antiken.

Jer. 47:3 När ljudet hörs av hovslagen från hans hingstar, när hans vagnar dånar och när hans hjul bullrar, då ser sig fäderna inte om efter barnen. De står maktlösa4 inför den dag som kommer då alla filisteer förintas, då alla de utrotas som är kvar för att försvara Tyrus och Sidon. Ty Herren skall förinta filisteerna, kvarlevan från Kaftors ö.

Amos 9:7 Är ni inte i mina ögon som nubierna, ni Israels barn? säger Herren. Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land, filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir?

1 Mos. 10:14 patroseerna, kasluheerna, den stam som filisteerna härstammar från, och kaftoreerna.

Ett par engelska översättningar:

“Gen. 10:14 And Pathrusim and Casluhim and Caphtorim, from whom came the Philistines”  (NLT + BBE)

Jasher 7:10 And these are the sons of Ham; Cush, Mitzraim, Phut and Canaan, four sons; and the sons of Cush were Seba, Havilah, Sabta, Raama and Satecha, and the sons of Raama were Sheba and Dedan.11 And the sons of Mitzraim were Lud, Anom and Pathros, Chasloth and Chaphtor.12 And the sons of Phut were Gebul, Hadan, Benah and Adan.13 And the sons of Canaan were Zidon, Heth, Amori, Gergashi, Hivi, Arkee, Seni, Arodi, Zimodi and Chamothi.14 These are the sons of Ham, according to their families, and their numbers in those days were about seven hundred and thirty men.

Nimrod

Härskaren Nimrod sticker verkligen ut här nedan och är ett kapitel för sig. Även Nimrod skulle kunna ha varit en jätte (Kush linje), men frågan är om han hade generna från början eller om det handlar om ett artificiellt experiment som gjorde att Nimrod “blev” en jätte och en väldig jägare och härskare. Nimrod är känd under en lång rad andra namn, såsom Gilgamesh, Apollo, Osiris, Baal, Adonis, Dionysus, Bacchus, Orion, Mithra, Ra och Tammuz. De många olika namnen förklaras av den språkförbistring som härrör sig till Babels torn, då människor på sina nya språk hänvisar till den man som var deras ledare. Eftersom namn på den tiden hade en innebörd så var det just den innebörden som benämndes på de nya språken. Faktum är att det finns en del som anser att Nimrod är vilddjuret som ska få liv i de sista dagarna och stiga upp ur avgrunden där han än så länge anses vara begravd – se Upp. 11:7. Gilgameshs begravningsplats är beskriven i Gilgamesh-eposet, och det sägs handla om en plats under floden Eufrat i Irak. Det finns mycket att säga om Nimrod men jag nämner honom bara helt kort här.

De första dagarna på Araratjättar 7

Nedan är the Jubilees version av de första dagarna vid Ararat. Noa dricker sig inte onykter för sakens skull, utan det handlade om vin som producerats med omsorg och som förtärdes ihop med ett speciellt offer till Gud. Det innebär inte att det är acceptabelt att dricka sig onykter, men vi har här att välja mellan att deltagarna inte insåg druvornas jäsningsprocess och styrka, eller om det var så att Noa helt enkelt gick för långt i sin måltid och syndade genom att förtära för mycket vin. Kanske det handlar om en kombination:

Jubilees VII. 1 And in the seventh week in the first year thereof, in this jubilee, Noah planted vines on the mountain on which the ark had rested, named Lûbâr, 2one of the Ararat Mountains, and they.produced fruit in the fourth year, 3 and he guarded their fruit, and gathered it in this year in the seventh month. 2. And he made wine therefrom and put it into a vessel, and kept it until the fifth year, until the firstday, on the new moon of the first month. 3. And he celebrated with joy the day of this feast, and he made a burnt sacrifice unto the Lord, one young ox and one ram, and seven sheep, each a year old, and a kid of the goats, that he might make atonement thereby for himself and his sons. 4 4. And he prepared the kid first, and placed some of its blood on the flesh that was on the altar which he had made, and all thefat he laid on the altar where he made the burnt sacrifice, and the ox and the ram and the sheep, and he laid all their flesh upon the altar. 5. And he placed all their offerings mingled with oil upon it, and afterwards he sprinkled wine on the fire which he had previously made on the altar, and he placed incense on the altar and caused a sweet savour to ascend acceptable before the Lord his God. 6. And he rejoiced and drank of this wine, he and his children with joy. 7. And it was evening, and he went into his tent, and being drunken he lay down and slept, and was uncovered in his tent as he slept. 1 8. And Ham saw Noah his father naked, and went forth and told his two brethren without. 9. And Shem took his garment and arose, he and Japheth, and they placed the garment on their shoulders and went backward and covered the shame of their father, and their faces were backward. 10. And Noah awoke from his sleep and knew all that his younger son had done unto him, and he cursed his son and said: “Cursed be Canaan; an enslaved servant shall he be unto his brethren.“11. And he blessed Shem, and said: “Blessed be the Lord God of Shem, and Canaan shall be his servant.12. God shall enlarge Japheth, and God shall dwell in the dwelling of Shem, and Canaan shall be his servant.” 13. And Ham knew that his father had cursed his younger son, and he was displeased that he had cursed his son, and he parted from his father, he and his sons with him, Cush and Mizraim and Put and Canaan.  14. And he built for himself a city and called its name after the name of his wife Nê’êlâtamâ’ûk. 15. And Japheth saw it, and became envious of his brother, and he too built for himself a city, and he called its name after the name of his wife ’Adâtanêsês.

Jashers version kommer nedan. Här är det fokus på Adams styrkegivande skinnkläder som Ham gav till sin son Kush och som sedan gav dem till sin son Nimrod som därmed fick en enorm kraft:

Jasher 7:23 And Cush the son of Ham, the son of Noah, took a wife in those days in his old age, and she bare a son, and they called his name Nimrod, saying, At that time the sons of men again began to rebel and transgress against God, and the child grew up, and his father loved him exceedingly, for he was the son of his old age.24 And the garments of skin which God made for Adam and his wife, when they went out of the garden, were given to Cush.25 For after the death of Adam and his wife, the garments were given to Enoch, the son of Jared, and when Enoch was taken up to God, he gave them to Methuselah, his son.26 And at the death of Methuselah, Noah took them and brought them to the ark, and they were with him until he went out of the ark.27 And in their going out, Ham stole those garments from Noah his father, and he took them and hid them from his brothers.28 And when Ham begat his first born Cush, he gave him the garments in secret, and they were with Cush many days.29 And Cush also concealed them from his sons and brothers, and when Cush had begotten Nimrod, he gave him those garments through his love for him, and Nimrod grew up, and when he was twenty years old he put on those garments.30 And Nimrod became strong when he put on the garments, and God gave him might and strength, and he was a mighty hunter in the earth, yea, he was a mighty hunter in the field, and he hunted the animals and he built altars, and he offered upon them the animals before the Lord.

Genesis 10:25 Men åt Eber föddes två söner. Den ene hette PELEG, ty under hans tid blev jorden UPPDELAD. Hans bror hette Joktan.

Efter ett tag föddes Peleg, och det verkar vara i samband med händelserna vid Babels torn.

Det hebreiska namnet peleg bär på en betydelse av jordbävning och/eller våldsam separation orsakad av stora vattenmassor. Så språkförbistringen vid Babels torn verkar inte ha varit den enda formen av splittring mellan människogrupper, utan det kan ha varit så att landmassor separerades från varandra genom exempelvis kontinentaldrift och översvämningar. En “arkipelag är ett antal öar som ligger nära varandra och som är separata från fastlandet. Det är intressant att både orden “ark” och “pelag” representerar en sådan ögrupp. Ark kommer från det grekiska ordet arkhi och bär på betydelse av börja, leda, regera, bestämma. Idag är det starkt kopplat till öar.

Det är överhuvudtaget intressant att studera de olika personnamn som härrör sig till Shem, Ham och Jafets allra närmaste släkt (söner, sonsöner, etc) eftersom dessa namn återfinns som benämningar på länder, städer, floder och människogrupper – inte bara i mellanöstern utan även i norra Afrika och över hela Europa. Många kanske känner till att Misrajim (släkt med Ham) är namnet som egypterna använder för sitt land Egypten, men det är bara ett exempel bland många. Jag kan varmt rekommendera “After the flood” av författaren Bill Cooper för att studera mer om detta.

jättar 2Gud befallde Israelerna vid ett flertal tilllfällen att helt utrota dessa folk som var jättar och som var mycket onda

Det fanns goda skäl för Gud att vilja eliminera de skadliga folkgrupperna med jättar, vare sig det handlar om reella jättar eller människor som endast var bärare av generna. Dessa folkgrupper är som sagt starkt kopplade med mycket onda handlingar gentemot andra människor, och trots grymheterna verkar deras handlingar (exempelvis barnoffer) ändå ha blivit populära och kunde få fäste även hos andra folkslag. Det betyder att de onda traditionerna riskerade att sprida sig om ingen satte stopp. Några enstaka gånger kan vi läsa om individer ur dessa folkgrupper som visade tecken på hederlighet, och vi kan även se hur Gud ger dessa folkgrupper upprepade chanser till omvändelse. Eftersom vår skapare till skillnad från oss kan se vad som väntar bortom nästa krök så kunde han även se att dessa folkgruppers ondska skulle spridas om de inte helt utrotades. Det kan låta grymt, men om Gud har rätt att skapa och ge liv så har han också rätten at ta liv – vilket han kan välja att göra om det leder till hela mänsklighetens bästa. En skapare kan definitivt göra en korrekt bedömning, och dessutom ska vi ALLA en gång dö från denna ytterst temporära värld. Det handlade alltså om att antigen dö förr eller också senare, vilket som sagt gäller alla människor överallt i alla tider. Fysisk död är alltså inte det mest allvarliga som kan drabba en människa men däremot om hon skulle välja att leva på ett orättfärdigt sätt och därmed dö andligt! 

Abraham blev av Gud utlovad landet Kanaan till sina efterkommande släktingar. Folkgrupperna som listas upp återkommer flera gånger i Gamla Testamentet och det är dessa som Gud helt vill få bort (jmf 1 Mos. 15:17-21). Men han säger också “Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada”

1 Mos. 15:15 Men du själv skall gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. 16 I fjärde släktledet skall de återvända hit. Ty ännu har inte amoreerna fyllt sina synders mått.“—18 På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: “Åt dina efterkommande skall jag ge detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, floden Eufrat: 19 keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20 hetiternas, perisseernas, rafaeernas,21 amoreernas, kananeernas, girgaseernas och jebusiternas land.”

2 Mos. 23: 23 Ty min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag skall utrota dem. 24 Du skall inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du skall slå ner dem grundligt och krossa deras stoder.

5 Mos. 2:9 Och Herren sade till mig: “Du skall inte angripa Moab eller inlåta dig i strid med dem, ty av deras land skall jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har givit Ar till Lots barn.” 10 – Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. 11 Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer, men moabiterna kallar dem emeer. 12 I Seir bodde tidigare horeerna, men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade givit dem till besittning. –

5 Mos. 7:1 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du,och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd. 3 Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. 4 Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig. 5 Men så här skall ni göra med dem: Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras aseror och bränna upp deras avgudabilder i eld. 6 Ty du är ett heligt folk inför Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta.—16 Du skall förgöra alla de folk som Herren, din Gud, ger dig. Du skall inte visa dem någon skonsamhet. Och du skall inte tjäna deras gudar, ty det skulle bli en snara för dig.17 Även om du säger i ditt hjärta: “Dessa hednafolk är större än jag, hur skall jag kunna driva bort dem?”, 18 så var inte rädd för dem. Tänk endast på vad Herren, din Gud, gjorde med farao och med hela Egypten.19 Tänk på de stora hemsökelser som dina ögon har sett. Tänk på de tecken och under, på den starka hand och uträckta arm, genom vilken Herren, din Gud, förde dig ut: Så skall Herren, din Gud, göra med alla de folk som du är rädd för. 20 Dessutom skall Herren, din Gud, sända panik bland dem, till dess att de som är kvar och håller sig gömda för dig blir utrotade. 21 Du skall inte vara förskräckt för dem, ty Herren, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud. 22 Och Herren, din Gud, skall jaga i väg dessa folk för dig, undan för undan. Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada.23 Herren, din Gud, skall ge dem till dig och sända stor förvirring ibland dem, till dess att de blir förgjorda. 24 Han skall ge deras kungar i din hand, och du skall utplåna deras namn under himlen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess att du har utrotat dem.

5 Mos. 12:29 När Herren, din Gud, har utrotat de hednafolk som du nu kommer till för att fördriva, och du har drivit bort dem och bor i deras land,30 se då till att du inte lockas till att följa deras seder, sedan de blivit röjda ur vägen för dig. Fråga inte efter deras gudar, så att du säger: “Hur dyrkade dessa folk sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.”31 Så skall inte du göra när du tillber Herren, din Gud, ty allt som är avskyvärt för Herren och som han hatar, det har de gjort till sina gudars ära. Ja, till och med sina söner och döttrar bränner de upp i eld åt sina gudar.

5 Mos. 20:16 Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren, din Gud, ger dig till arvedel skall du inte låta något som andas få leva. 17 Du skall ge dem till spillo: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren, din Gud, har befallt dig, 18 för att de inte skall lära er att bedriva alla de vedervärdigheter som de själva har bedrivit till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren, er Gud.

Josua 23:6 Var nu mycket fasta, så att ni håller och följer allt vad som är föreskrivet i Mose lagbok, så att ni inte viker av därifrån, vare sig till höger eller till vänster, 7 och så att ni inte har gemenskap med dessa folk som ännu finns kvar här tillsammans med er, inte heller nämner deras gudars namn eller svär vid dem eller tjänar och tillber dem.— 11 Var ständigt på er vakt så att ni älskar Herren, er Gud. 12 Ty om ni vänder er bort och håller er till återstoden av dessa folk som är kvar här bland er och gifter in er med dem och har gemenskap med dem och de med er, 13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er.

Josua 11:1 När Jabin, kungen i Hasor, hörde detta, sände han bud till Jobab, kungen i Madon, och till kungen i Simron och kungen i Aksaf och till de kungar som bodde norrut, i Bergsbygden och på Hedmarken, söder om Kinneret och i Låglandet, likaså i Nafot-Dor, västerut,vidare till kananeerna österut och västerut, amoreerna, hetiterna, perisseerna och jebusiterna i Bergsbygden, likaså till hiveerna, nedanför Hermon i Mispalandet.Dessa drog ut med alla sina härar, en folkskara så talrik som sanden på havets strand, och med ett stort antal hästar och vagnar. Alla dessa kungar möttes, och de kom och slog läger tillsammans vid Meroms vatten för att strida mot Israel.— Och Herren gav dem i Israels hand. De slog dem och förföljde dem ända till Stora Sidon, till Misrefot-Majim och till Mispadalen på östra sidan. De slog dem till dess ingen överlevande fanns kvar.10 Vid den tiden vände Josua tillbaka och intog Hasor och dödade dess kung med svärd. Hasor var tidigare huvudstad för alla dessa riken. 11 Alla som var i staden dödades med svärd. Han gav dem till spillo, ingen som andades lämnades kvar, och Hasor brände han upp i eld.12 Josua intog alla dessa kungars städer och slog dem och deras kungar med svärd. Han utrotade dem helt, så som Herrens tjänare Mose hade befallt. 13 Men Israel brände inte upp någon av de städer som låg på höjder med undantag av Hasor, som Josua brände upp.14 Rovet från dessa städer liksom boskapen tog Israels barn som byte, men alla människor i dem dödade de med svärd, till dess de hade förintat dem. De lät ingenting som andades finnas kvar. 15 Som Herren hade befallt sin tjänare Mose, så hade Mose befallt Josua, och så gjorde Josua. Han lämnade ingenting ogjort av allt det som Herren hade befallt Mose.16 Och Josua intog hela detta land: Bergsbygden, hela Negev och hela landet Gosen, Låglandet och Hedmarken liksom Israels bergsbygd och dess lågland, 17 landet från Halakberget, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Alla kungar där tog han till fånga och slog dem till döds.18 Josua förde krig mot alla dessa kungar under lång tid. 19 Förutom de hiveer som bodde i Gibeon fanns det ingen stad som ingick fred med Israels barn, utan de intog dem alla med strid. 20 Ty från Herren kom det att de förhärdade sina hjärtan och gick ut i strid mot Israel, för att han skulle ge dem till spillo och inte visa dem nåd. I stället skulle han utrota dem så som Herren hade befallt Mose.21 Vid denna tid begav sig Josua i väg och utrotade anakiterna från Bergsbygden, från Hebron, Debir och Ana, från hela Juda bergsbygd och hela Israels bergsbygd. Josua gav både dem och deras städer till spillo. 22 Inga anakiter lämnades kvar i Israels barns land. Det var bara i Gaza, Gat och Asdod som några blev kvar.

Kanske Gud såg till att eliminera de allra största jättarna för Israels skull:

Amos 2:9 Det var jag som förgjorde amoreerna för dem, ett folk så högrest som cedrar och så väldigt som ekar. Jag förgjorde deras frukt upptill och deras rötter nertill.

2 Mos. 33:1 Herren sade till Mose: “Bryt upp och drag härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Jakob, då jag sade: Åt din avkomma skall jag ge det. 2 Jag skall sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna 3 och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag skall inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen.”

Kanaan – bebott av människor som åtminstone delvis innehöll jättar
jättar 12

Landet Kanaan var redan bebott av kananeer ca 350 år efter floden. Vi måste dock ha i åtanke att de första människorna  efter floden fortfarande levde ganska länge – ca 200-500 år. Det betyder att det inte nödvändigtvis handlar om flera generationer kananeer utan dessa kan ha varit barn och barnbarn till Ham:

1 Mos. 12:5 Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det tjänstefolk som de hade skaffat sig i Haran och begav sig av mot Kanaans land. När de kom till Kanaans land 6 fortsatte Abram in i landet ända till Sikems område, till Mores terebint. På den tiden bodde kananeerna i landet. 7 Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: “Åt dina efterkommande skall jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åtHerren som hade uppenbarat sig för honom.

1 Mos. 14:13 meddelar att Mamre har två bröder – Eskol and Aner som blev Abrahams allierade i Kanaan. Dessa var besläktade med Kanaans son Amorreus (som amoreerna härstammar ifrån). Det kan vara intressant att lägga märke till dessa namn samt jämföra dem med bibelverser om jättar och deras boplatser här nedan:

1 Mos. 13:17 Bryt upp och drag igenom landet i hela dess längd och bredd, ty åt dig skall jag ge det.” 18 Abram flyttade då med sina tält och kom till Mamres terebintlund vid Hebron. Där bosatte han sig och byggde ett altare åt Herren.

1 Mos. 14:1 Vid den tid då Amrafel var kung i Sinar, Arjok kung i Ellasar, Kedorlaomer kung i Elam och Tidal kung över Gojim, 2 förde dessa kungar krig mot Bera, kungen i Sodom, Birsa, kungen i Gomorra, Sinab, kungen i Adma, Semeber, kungen i Sebojim, och kungen i Bela, det vill säga Soar. 3 Alla dessa förenade sig och tågade till Siddimsdalen där Döda havet nu är. 4 I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men under det trettonde året hade de gjort uppror.

En del menar att kung Amrafael (ovan) är samma person som Nimrod (bl a den Judiska Encyklopedin online, Shlomo Yitzhak, etc). Arjok betyder “lejonlik”, och det finns en möjlighet att han är en föregångare till de “lejonlika männen” av Moab –  1 Krön. 11:22:

1 Krön. 11:22 Vidare Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. 23 Han slog också ner den egyptiske mannen som var så storväxt: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad endast med sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut.

(KJV: 1 Chron. 11:22 Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man of Kabzeel, who had done many acts; he slew two lionlike men of Moab: also he went down and slew a lion in a pit in a snowy day.23 And he slew an Egyptian, a man of great stature, five cubits high; and in the Egyptian’s hand was a spear like a weaver’s beam; and he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian’s hand, and slew him with his own spear.)

Kirjat-Arba, uppkallat efter Arba den störste mannen bland anakiterna:

1 Mos. 23:1 Sara blev etthundratjugosju år. Så gammal blev Sara. 2 Hon dog i Kirjat-Arba, det vill säga Hebron i Kanaans land. Och Abraham kom för att sörja Sara och begråta henne.

Josua 14:15 Men Hebron hette tidigare Kirjat-Arba, efter den störste mannen bland anakiterna.

Adam Clarke:

“And the name of Hebron before was Kirjath-arba – That is, the city of Arba, or rather, the city of the four, for thus עברא תירק kiryath arba may be literally translated. It is very likely that this city had its name from four Anakim, gigantic or powerful men, probably brothers, who built or conquered it. This conjecture receives considerable strength from Joshua 15:14, where it is said that Caleb drove from Hebron the three sons of Anak, Sheshai, Ahiman, and Talmai: now it is quite possible that Hebron had its former name, Kirjath-arba, the city of the four, from these three sons and their father, who, being men of uncommon stature or abilities, had rendered themselves famous by acts proportioned to their strength and influence in the country. It appears however from Joshua 15:13 that Arba was a proper name, as there he is called the father of Anak.”

“The brook of Eshcol” = Druvdalen. Med tanke på att det krävdes två man för att bära en druvklase så skulle man kunna spekulera om det kanske förekom genetiska experiment vad gäller frukt och växter för att åstadkomma större mängd mat för jättarna:

4 Mos. 13:22 De gav sig av och bespejade landet, från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat. 23 De drog upp till Negev och kom till Hebron. Där bodde Ahiman, Sesaj och Talmaj, Anaks avkomlingar. – Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten. – 24 De kom till Druvdalen. Där skar de av en gren med en ensam druvklase. Den bars sedan på en stång av två man. Dessutom tog de granatäpplen och fikon. 25 Platsen kallades sedan Druvdalen på grund av den druvklase som Israels barn skar av där.

(KJV: Num. 13:23 And they came unto the brook of Eshcol, and cut down from thence a branch with one cluster of grapes, and they bare it between two upon a staff; and they brought of the pomegranates, and of the figs.24 The place was called the brook Eshcol, because of the cluster of grapes which the children of Israel cut down from thence.)

Rafaeer nämns många gånger i GT och kallas även samsummiter (av ammoniterna).  I 5 Mos vi kan läsa om Ammon att “rafaeer bodde där tidigare”. De var lika gigantiska som anakiterna, och Gud förgjorde både anakiter och horeer:

1 Mos. 14:5 Under det fjortonde året kom Kedorlaomer tillsammans med de kungar som var på hans sida, och de slog rafaeerna i Asterot-Karnajim, suseerna i Ham, emeerna i Save-Kirjatajim 6 och horeerna på deras berg Seir och drev dem ända till El-Paran vid öknen.7 Sedan vände de om och kom till En-Mispat, det vill säga Kadesh, och erövrade hela amalekiternas land. De slog också amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.8 Kungen i Sodom drog då ut tillsammans med kungen i Gomorra, kungen i Adma, kungen i Sebojim och kungen i Bela, det vill säga Soar. De ställde upp sig till strid mot dem i Siddimsdalen, 9 mot Kedorlaomer, kungen i Elam, Tidal, kungen över Gojim, Amrafel, kungen i Sinar, och Arjok, kungen i Ellasar; fyra kungar mot de fem.10 Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Kungarna i Sodom och Gomorra flydde och föll då i dessa. De övriga flydde till bergsbygden.

5 Mos. 2:20 Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter. 21 De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. 22 På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. 23 Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor och sedan bodde i deras land.

jättar 4Kung Og av Basan var en jätte och “den ende som fanns kvar av rafaeerna”. Hans säng (eller kista) var nio alnar lång och fyra alnar bred:

5 Mos. 3:5 Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. 6 Vi gav dem till spillo, liksom vi hade gjort med Sichon, kungen i Hesbon. I varje stad gav vi till spillo alla män, kvinnor och barn, 7 men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.8 Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon 9 – sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. – 10 Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Basan. 11 Ty Og, kungen i Basan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.

Josua 12:1 Dessa är de kungar i landet, som Israels barn besegrade, och vilkas land de tog i besittning på andra sidan Jordan, på östra sidan, landet från floden Arnon till berget Hermon, liksom hela Hedmarken på östra sidan: 2 Sichon, amoreernas kung, som bodde i Hesbon och regerade över landet från Aroer vid floden Arnons strand och från dalens mitt samt över ena hälften av Gilead till floden Jabbok, som är ammoniternas gräns. 3 Han regerade också över Hedmarken upp till Kinneretsjön, på östra sidan, och ner till Hedmarkshavet, Döda havet, på östra sidan, åt Bet-Hajesimot till, och längre söderut till trakten nedanför Pisgas sluttningar.4 Vidare intog de Ogs område. Han var kung i Basan och en av de sista rafaeerna, och bodde i Astarot och Edrei.

God verkar ha utrotat de flesta anakiter men några grupper kvarstår som hot och det gäller framför allt filisteer (besläktade med Kaftor från Kreta). De omnämns ca 270 gånger i Bibeln och var ett konstant problem för Israel under en mycket långtidsperiod. Men det är inte troligt att de flesta filisteer var högrsta jättar även om det stämmer in på exempelvis filisteen Goliat. Däremot kan de ha varit bärare av generna:

Josua 11:21 Vid denna tid begav sig Josua i väg och utrotade anakiterna från Bergsbygden, från Hebron, Debir och Ana, från hela Juda bergsbygd och hela Israels bergsbygd. Josua gav både dem och deras städer till spillo. 22 Inga anakiter lämnades kvar i Israels barns land. Det var bara i Gaza, Gat och Asdod som några blev kvar.

1 Krön. 18:1 En tid härefter slog David filisteerna och kuvade dem, och han tog Gat med underlydande orter från filisteerna. 2 Han slog också moabiterna, och de blev Davids tjänare och betalade skatt till honom.

Några år senare så fortsatte Kung Ussia med utrotandet av filisteer i bl. a. Asdod:

2 Krön. 26:Han drog ut i strid mot filisteerna och bröt ner Gats, Jabnes och Asdods murar, och han byggde städer i Asdods område, i filisteernas land. Och Gud hjälpte honom mot filisteerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.

Fler exempel på JÄTTARgiant 4

Här är nog det tydligaste exemplet. En del försöker vifta bort det med att det handlar om en falsk rapport, men det som var falskt var tanken att det resliga folket inte skulle kunna gå att besegras:

4 Mos. 13: 32 Men de män som hade gått upp med honom sade: “Vi kan inte dra upp mot detta folk, ty de är för starka för oss.” 33 Och inför Israels barn talade de illa om det land som de hade bespejat och sade: “Det land som vi har vandrat igenom och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och allt folk som vi såg där var resliga män. 34 Vi såg också JÄTTARNA där – Anaks barn kom från JÄTTESTAMMEN och vi var som gräshoppor i våra egna ögon, och så var vi också i deras ögon.”

En jätte med sex fingrar och sex tår. Det är just vad man hittat hos en del jättar som lämnat kvarlevor till modern tid. (Kan rekommendera litteratur från exempelvis Steve Quayle om efterlämningar och vittnesmål om jättar.):

1 Krön. 20:4 Därefter uppstod en strid med filisteerna vid Gezer. Husatiten Sibbekaj slog ner Sippaj, en av rafaeernas ättlingar. På så sätt blev de kuvade.5 Ännu en gång blev det strid med filisteerna. Elhanan, Jairs son, slog då ner Lachmi, gatiten Goliats bror, som hade ett spjut med ett skaft som liknade en vävbom.6 Sedan blev det återigen en strid vid Gat. Där var en reslig man som hade sex fingrar och sex tår, tillsammans tjugofyra. Han var också en ättling till rafaeerna. 7 När han smädade Israel blev han dödad av Jonatan, son till Simea, Davids bror.8 Dessa var ättlingar till rafaeerna i Gat. De föll för Davids och hans tjänares hand.

(KJV: 1 Chron. 20:4 And it came to pass after this, that there arose war at Gezer with the Philistines; at which time Sibbechai the Hushathite slew Sippai, that was of the children of the giant: and they were subdued.5 And there was war again with the Philistines; and Elhanan the son of Jair slew Lahmi the brother of Goliath the Gittite, whose spear staff was like a weaver’s beam.6 And yet again there was war at Gath, where was a man of great stature, whose fingers and toes were four and twenty, six on each hand, and six on each foot and he also was the son of the giant.7 But when he defied Israel, Jonathan the son of Shimea David’s brother slew him.8 These were born unto the giant in Gath; and they fell by the hand of David, and by the hand of his servants.)

“The valley of the giants” = Refaimdalen

Josua 15:8 Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, det är Jerusalem. Därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms dal, västerut, i norra änden av Refaimdalen.

(KJV: Joshua 15:8 And the border went up by the valley of the son of Hinnom unto the south side of the Jebusite; the same is Jerusalem: and the border went up to the top of the mountain that lieth before the valley of Hinnom westward, which is at the end of the valley of the giants northward)

KJV: Joshua 18:16 And the border came down to the end of the mountain that lieth before the valley of the son of Hinnom, and which is in the valley of the giants on the north, and descended to the valley of Hinnom, to the side of Jebusi on the south, and descended to Enrogel

2 Sam. 21:16 Och Jisbo-Benob, en av rafaeernas ättlingar, tänkte då döda David. Han hade en lans som vägde trehundra siklar koppar och var iklädd en ny rustning. 17 Men Abisaj, Serujas son, kom honom till undsättning och dödade filisteen. Då tog Davids män en ed av honom: “Du får inte mer dra ut med oss i striden. Du får inte släcka Israels lampa.”18 Åter utbröt strid med filisteerna vid Gob. Det var då husatiten Sibbekaj dräpte Saf, en av rafaeernas ättlingar.

(KJV: 2 Sam. 21:16 And Ishbibenob, which was of the sons of the giant, the weight of whose spear weighed three hundred shekels of brass in weight, he being girded with a new sword, thought to have slain David.—And it came to pass after this, that there was again a battle with the Philistines at Gob: then Sibbechai the Hushathite slew Saph, which was of the sons of the giant.)

Även sumeriska texter talar om Anunnaki som gudar (som ett resultat av gudar före dem) och det låter väldigt likt de bibliska anakiterna som var jättar. Det verkar som dessa Anunnaki sysslade med genetiska experiment enligt samma sumeriska texter.

jättar 5Onan – bärare av fel gener?

Direkt efter Bibelns information att Josefs är såld som slav i 1 Mos. 38 så kan vi läsa om en annan berättelse om Juda och hans förehavanden gällande sina söner och kvinnan Tamar. Sedan återgår berättaren Moses att fullfölja berättelsen om Josef. Informationen om Juda och Tamar är inget sidospår utan ingår i historien om Jakobs säd och framtida ättlingar. Gud hade vid ett flertal tillfällen förbjudit Abraham och Israel i allmänhet från att gifta sig med kananitiska kvinnor, ändå var det just JUDA av alla Jakobs tolv söner som valde att gifta sig med en kananeisk kvinna! Som bekant så härleds ju Jesus Kristus släktgren till Jakobs son Juda. Men som vi sett här ovan så bar ju kananeerna på korrupta gener, och inte hade väl Jesus nephilimblod?! Så hur löser vi detta?

Genesis 24:2 Då sade Abraham till den äldste tjänaren i sitt hus, den som hade ansvar för allt Abraham ägde: “Lägg din hand under min höft. 3 Jag binder dig med en ed vid Herren, himmelens Gud och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna som jag bor ibland, 4 utan att du går till mitt land och till min släkt och där tar en hustru åt min son Isak.”

Vi vet att Juda får de tre sönerna Er, Onan och Sela med sin kananitiska fru och om teorin om nephilimblod håller så bör de alla tre därför ha varit bärare av korrupta gener. Juda väljer dock Tamar som hustru till sin äldsta son, och hon kommer från Shems linje enligt Jasher.

Jasher 45:23 And in those days Judah went to the house of Shem and took Tamar the daughter of Elam, the son of Shem, for a wife for his first born Er. 

1 Mos. 38:6 Juda tog åt Er, sin förstfödde, en hustru som hette Tamar. 7 Men Er, Judas förstfödde, var ond i Herrens ögon och Herren dödade honom.8 Då sade Juda till Onan: “Gå in till din brors hustru, gift dig med henne i din brors ställe och skaffa avkomma åt din bror.” 9 Men eftersom Onan visste att avkomman inte skulle bli hans egen, lät han säden spillas på jorden varje gång han låg med sin brors hustru, detta för att inte ge avkomma åt sin bror. 10 Det Onan gjorde var ont i Herrens ögon, och han dödade också honom. 11 Då sade Juda till sin sonhustru Tamar: “Stanna som änka i din fars hus till dess att min son Sela blir vuxen.” Han var nämligen rädd att också denne skulle dö liksom hans bröder. Tamar gick då tillbaka till sin fars hus och stannade där.

Tamar bli hustru åt Judas äldsta son Er, men Er var ond i Guds ögon och han dödar honom. Er måste ha varit enastående ond för att dödas av Gud själv, och/eller kanske Guds unika ingripande kan ha något med hans gener att göra? Vanligtvis brukar Gud inte gripa in och döda syndare, och det har onekligen levt människor på jorden som syndat väldigt svårt mot mänskligheten t ex i form av massmördare. Hitler och Stalin dödades inte av Gud trots deras massmord av miljontals människor, men Er dödades för att han var ond? Så vad gjorde just Ers synd så unik? Var det ett sätt av Gud att förhindra att korrupta gener skulle sprida sig i den släkt som skulle leda till Messias?

När Er avlidit så låter Juda enligt judisk sed (som gäller om bröder bor tillsammans) sin näst äldsta son Onan att bli hustru åt Tamar för att säkra hennes trygghet och för att få en arvinge i den äldsta broderns ställe. Trots att Onan gifte sig med Tamar så vägrade han att få barn med henne och använder henne enbart för sex. Gud bestraffar honom med döden pga hans sätt att bryta mot lagen som var till för att säkerställa trygghet och rättvisa för den svagare parten. Man kanske kan tycka i efterhand med facit i hand att det kanske bara var bra att Onan inte fick barn med Tamar eftersom Messias var tänkt att komma från den släktgrenen, men detta resonemang var knappast Onans motiv när han valde att försöka göra sin fru barnlös. Återigen får man fundera över varför just bröderna Er och Onans synder resulterade i att Gud dödade dem. Skulle vägran att få barn med sin hustru vara en större synd än en person som gjort sig skyldig till massmord i miljoner? Det kan ha varit så att Guds motiv för att döda bröderna har med deras gener att göra, samt den framtida Messias av Juda stam.

5 Mos. 25:5 När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger. 6 Och den förste son hon föder skall få den döde broderns namn, för att dennes namn inte skall utplånas ur Israel.7 Men om mannen inte vill gifta sig med sin svägerska, skall hon gå upp till de äldste i porten och säga: “Min svåger vägrar att föra sin brors namn vidare i Israel. Han vill inte uppfylla sin plikt som svåger.” 8 Då skall de äldste i staden där han bor kalla på honom och tala med honom. Om han står fast och säger: “Jag vill inte gifta mig med henne”, 9 då skall hans svägerska träda fram till honom inför de äldste och dra skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och säga: “Så gör man med den man som inte vill bygga upp sin brors hus.” 10 Hans hus skall sedan i Israel kallas ‘den barfotades hus’.

Tamar blir sedan lovad Judas tredje son men ombeds att först vänta tills han blir vuxen. Hon återvänder under väntetiden till sin fars hus och blir sedan uppgiven då hon inser att sonen Sela aldrig gavs till henne trots att han blivit vuxen. När Juda av misstag tror att Tamar är en sköka (pga hennes klädsel och placering utanför stadsporten) och väljer att utnyttja hennes erbjudna tjänster så leder detta förbjudna möte i barn, och dessa barn (tvillingar) är alltså genetiskt rena utan korrupta gener! Både Juda och Tamar kommer ju från Shems släkt. Jag hävdar inte att denna teori är en bevisad sanning, men att spekulera är fritt.

1 Mos. 38:24 Ungefär tre månader senare fick Juda höra: “Din sonhustru Tamar har bedrivit otukt och hon har också blivit havande genom sin otukt.” Då sade Juda: “För ut henne och bränn henne!” 25 Men när hon skulle föras ut skickade hon bud till sin svärfar och lät säga: “Genom en man som äger dessa saker är jag havande. Se efter vem som äger den här signetringen med kedja och den här staven.” 26 Och Juda kände igen dem och sade: “Hon har rätten på sin sida, inte jag, eftersom jag inte har gett henne åt min son Sela.” Men han låg aldrig mer med henne.

satyrArtificiell blandning av säd – före floden och i de sista dagarna? Satyrer?!

Inte nog med att det förekom sexuella relationer mellan fallna änglar och kvinnor före floden, utan det förekom även uppblandning av “säd” mellan djurraser som normalt sett inte kan få levnadsduglig avkomma tillsammans. Hur detta gick till står inte detaljerat men det orsakade hur som helst Guds vrede förslagsvis eftersom han skapat djuren “efter sina arter” (tidelag var givetvis helt förbjudet) och inte för att beblanda sig med varandra över gränserna. Även idag förekommer genetiska experiment i moderna laboratorium (sök på nätet för mer information):

Jasher 4:17 And every man made unto himself a god, and they robbed and plundered every man his neighbor as well as his relative, and they corrupted the earth, and the earth was filled with violence.18 And their judges and rulers went to the daughters of men and took their wives by force from their husbands according to their choice, and the sons of men in those days took from the cattle of the earth, the beasts of the field and the fowls of the air, and taught the mixture of animals of one species with the other, in order therewith to provoke the Lord; and God saw the whole earth and it was corrupt, for all flesh had corrupted its ways upon earth, all men and all animals.

Jämför gärna med vad som står om blandad säd i Daniels profetia:

Dan. 2:42 Att tårna på fötterna delvis var av järn och delvis av lera betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Att du såg järnet vara blandat med lerjord betyder att människor skall blanda sig med varandra genom giftermål men att de inte skall hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.

(KJV:  “they shall not cleave one to another, even as iron is not mixed with clay”)

Genesis 2:24 Therefore shall a man leave his father and his mother, and shall cleave unto his wife: and they shall be one flesh.

Matthew 19:5 And said, For this cause shall a man leave father and mother, and shall cleave to his wife: and they twain shall be one flesh?

Daniel verkar säga om framtiden att blandningen som han talar om inte ska ske på vanligt sätt genom man och kvinna, utan på ett artificiellt sätt. Kommer vetenskapen att bli än mer lyckosam vad gäller genetisk blandning mellan raser?

Satyrer – hebreiska “sa’iyr” eller satyrer

Wikipedia:

“In Greek mythology, a satyr is one of a troop of male companions of Pan and Dionysus withgoat-like (caprine) features, including a goat-tail, goat-like ears, and sometimes a goat-like phallus. In Roman Mythology there is a similar concept with goat-like features, the faun being half-man, half-goat.”

3 Mos. 17:7 De skall inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta skall vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.

(KJV översätter med “goat demons”)

2 Krön. 11:14 Leviterna övergav sina utmarker och sina andra besittningar och begav sig till Juda och Jerusalem, eftersom Jerobeam med sina söner drev bort dem från deras tjänst som Herrens präster 15 och anställde åt sig andra präster för offerhöjderna och för de onda andarna och för kalvarna som han hade gjort.

(KJV översätter med “devils”, NASB “satyrs”)

Jes. 13:19 Med Babel, rikenas krona, kaldeernas vackra stolthet, skall det gå som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.20 Aldrig mer skall det bli bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott. Ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde slå läger med sin hjord. 21 Där skall öknens djur lägga sig ner, dess hus skall fyllas av ugglor. Där skall strutsar bo, där skall getabockar hoppa omkring.22 Schakaler skall tjuta i dess palats och ökenhundar i de praktfulla slotten. Dess tid kommer snart, dess dagar skall inte fördröjas.

KJV: Isaiah 13:21,22 But wild beasts of the desert shall lie there; and their houses shall be full of doleful creatures; and owls shall dwell there, and satyrs shall dance there. And the wild beasts of the islands shall cry in their desolate houses, and dragons in their pleasant palaces: and her time is near to come, and her days shall not be prolonged.

LXX: Isiah 13:21,22 But wild beasts shall rest there; and the houses shall be filled with howling; and monsters shall rest there, and devils shall dance there, and satyrs shall dwell there; and hedgehogs shall make their nests in their houses. It will come soon, and will not tarry.

Jesaja 34:14 “The wild beasts of the desert shall also meet with the wild beasts of the island, and the satyr shall cry to his fellow; the screech owl also shall rest there, and find for herself a place of rest.”

Jasher 61:15 “Zepho [Genesis 36:11-15] went and he saw and behold there was a large cave at the bottom of the mountain, and there was a great stone there at the entrance of the cave, and Zepho split the stone and he came into the cave and he looked and behold, a large animal was devouring the ox; from the middle upward it resembled a man, and from the middle downward it resembled an animal, and Zepho rose up against the animal and slew it with his swords.”


Editor's Picks