Den som bryter mot ett enda bud är skyldig till ALLA Guds bud?

Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt (Jak. 2:10)

“For whosoever shall keep the whole law, and yet offend in one point, he is guilty of all” (KJV)

Den här versen ska inte tolkas som att vi brutit mot alla Guds bud om fallet är att vi endast brutit mot ett av buden exempelvis “Du skall icke ljuga”. Om en person ljugit så kan man inte påstå att han även automatiskt mördat, begått äktenskapsbrott, stulit, etc, för det vore helt enkelt inte sant. Däremot är personen – oavsett vilket bud han brutit – en LAGÖVERTRÄDARE, vilket jag absolut tror är Jakobs poäng. Man är ingen mördare förrän man faktiskt mördat, man är ingen tjuv förrän man faktiskt stulit och man är inte otrogen förrän man faktiskt vänsterprasslat. Inom dessa överträdelser inkluderas även att hata någon eftersom detta jämställs med att mörda, att se på någon för att (med syfte att…) lusta, samt att vara arg på någon utan orsak. Om någon menar att man man är en mördare och en äktenskapsbrytare för att man ljugit borde det gå att sätta namn på VEM man i så fall mördat och/eller vänsterprasslat med, samt NÄR exakt detta inträffade.

Oavsett om det handlar om små/stora synder, eller få/många synder så gör det oss alltså till skyldiga lagöverträdare eftersom vi har misslyckats med att lyda Guds lag. En synd gör att vi brutit lagen och lite surdeg syrar hela degen! Detta leder till att vi antingen måste sona för våra överträdelser eller hoppas på att någon med auktoritet över lagen frikänner oss. Tack och lov har Jesus Kristus all makt och frikänner oss på villkor att vi omvänder oss! Idag handlar det inte om judarnas lag (drygt 600 st.) som gällde under Mose tid, utan det handlar kortfattat om att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv. Lyder vi detta dubbla kärleksbud har vi uppfyllt hela lagen. Det indikerar Jakob själv i verserna innan (samt Paulus):

Jak. 2:8 Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt. 9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Rom. 13:8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

Vi handlar alltså rätt om vi uppfyller den konungsliga lagen, och vi handlar fel samt syndar om vi inte gör det. Säger Jakob verkligen här att vi människor är för alltid fastbundna vid det senare alternativet? Dessa verser kommer efter v.10:

Jak. 2:11 Han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du skall inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott, men mördar, är du en brottsling. 12 Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.

Här säger Jakob svart på vitt att det finns ett alternativ som heter att vi INTE begår äktenskapsbrott om vi exempelvis mördar – men däremot att vi likväl är brottslingar oavsett vilket av dessa bud vi bryter. Detta visar att han inte påstår i v. 10 att vi automatiskt bryter mot alla bud om vi bryter mot ett. Men att bryta ett enda bud gör att vi smutsat ner oss och är i behov av en Frälsare. Vidare fortsätter Jakob direkt med att uppmana sina läsare att “tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag“, vilket borde innebära att han verkligen tror de har kapacitet att göra just detta.

När vi bryter mot lagar så kanske det hjälper oss lite grand att tänka på VEM vi har utfört lagöverträdelsen (synden) emot. Om vi exempelvis ljugit för ett barn så är det illa, men barnet har ingen auktoritet att verkställa en dom mot dig och sätta dig i fängelse. Inte heller har en fru/make eller en släkting makt att utfärda ett fängelsestraff om du syndat mot dem. Det är mycket värre om du utför lagöverträdelser mot en person med makt över rättsväsendet. Att bli påkommen med lögn mot en polis, åklagare eller domare är allvarligare eftersom de besitter olika grader av makt över dig. Att synda inför Gud är alltså det grövsta man kan göra, men bara om det finns ett alternativ att INTE synda mot honom. Finns inga val så kan vi ju inte hjälpa att vi väljer den enda vägen som står till buds.

Om vi därför var födda med en arvsynd så skulle det inte finnas något alternativ för oss att leva syndfritt, och därför vore Gud ingen rättfärdig domare om han ändå ville belägga oss med straff för något vi omöjligt kan undvika att göra. Inte ens en normal sekulär domstol skulle utfärda straff mot någon som de vet har en dokumenterad mental funktionsnedsättning som resulterar i att personen i fråga omöjligt kan kontrollera sitt beteende. Det skulle inte ens en kallhamrad ateist anse vara en rättvis dom.

Säger Jakob i sitt brev att vi omöjligt kan leva utan synd?

Lär oss verkligen Jakob att vi kan glömma idén att försöka leva rättfärdigt eftersom vi definitivt kommer att misslyckas inom timmar eller max några dagar? Lär han ut att det är fullständigt normalt även för kristna att synda och att vi vore högmodiga om vi skulle påstå att vi kan leva rent och vara Jesus trogna? Jakob lär ut precis motsatsen i sitt brev. “Lägg bort all orenhet” är hans budskap, och om vi lyckas få en syndare att vända om frälser vi hans själ från DÖDEN. Jakob uttrycker att vi borde vara fullkomliga, utan brist i något avseende. Om vi inte kan tygla vår tunga så är vår gudstjänst ingenting värd.

Jak. 1:4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. —12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. —14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.—21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. 23 Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, 24 och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut. 25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.26 Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, så är hans gudstjänst ingenting värd.

Jak. 2:14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen16 och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.18 Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. 20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Jak. 3: 10 Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.—13 Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. 14 Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. 15 En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk.16 Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont.

Jak. 4:4 Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. —7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er. 8 Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna.

Jak. 5:15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. 16 Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.— 19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka,20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.