THOMAS svarade honom “Min Herre och MIN GUD!” Joh. 20:28

my godGud Fader kallar sin son GUD i Hebr. 1:8, och Thomas gör detsamma i Joh. 20:28. Gud är inte oordningens Gud (God of confusion), så om Fadern syftar på Jesus som GUD så borde vi göra likadant. Kallas man GUD är man antingen skaparGuden eller en falsk gud, vilket du kan läsa mer om här på engelska.

Joh. 20:24 Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen,hade inte varit med dem när Jesus kom.25 De andra lärjungarna sade nu till honom: “Vi har sett Herren.” Men han svarade dem: “Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro.” 26 Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: “Frid vare med er.” 27 Sedan sade han till Thomas: “Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!” 28 Thomas SVARADE HONOM: “Min Herre och MIN GUD!” 29 Jesus sade till honom: “Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”

Först några bibelvarianter så att du kan se att världens teologer och experter på grekiska översatt texten på samma sätt. Finns det några egentliga skäl till att världens översättare haft fel, förutom att deras resultat inte är det önskvärda?:

28 Tomas SVARADE och SADE TILL HONOM: »Min Herre och MIN GUD!» (1917)

28 And Thomas answered and said to him, `My Lord and my God;‘ (Young’s Literal)

28 Thomas answered and said to Him, “My Lord and my God!” (NASB)

28 Thomas antwortete und sprach zu ihm: Mein HERR und mein Gott! (Luther Bibel 1545)

28 Entonces Tomás respondió y le dijo: !!Señor mío, y Dios mío! (Reina Valera 1960)

28 Thomas lui répondit: Mon Seigneur et mon Dieu! Jésus lui dit: (Louis Segond)

Notera att Thomas svarade Jesus, och sade TILL HONOM (och inte till någon annan) “Min Gud”.

Det står att Thomas SVARADE HONOM, så det var JESUS och ingen annan som han kallade Herre och Gud

“Svarade” är översatt från det grekiska ordet apokrinomai (Strong’s 611) och “honom” är översatt från det grekiska ordet autos (Strong’s 846), vilket alltså är ett pronomen. “Thomas svarade och sade TILL HONOM”, är vad texten säger.

Såhär har KJV översatt autos:

him (1,952x), his (1,084x),their (318x), he (252x), her (242x), they (121x), same (80x), himself (58x), misc (1,678x)

Det är alltså ingen annan person som Thomas har i åtankarna när han säger till honom “Min Herre och Min Gud”, utan det är hela tiden Jesus som åsyftas, vilket förstås hela sammanhanget visar eftersom det är vad just Thomas tror OM JESUS som är i fokus i texten. Om det inte är Jesus som Thomas menar, vem i all sin dar skulle det annars vara?

Min Herre och Min Gud – “Mou kyrios kai mou theos”

Joh. 20:28 ἀπεκρίθη Θωμᾶς καὶ εἶπεν αὐτῷ ὁ κύριός μου καὶ ὁ θεόςμου

Mou kyrios kai mou theos (Strong’s 2316)

KJV har översatt theos enligt följande: God (1,320x), god (13x), godly (3x), God-ward (with G4214) (2x), misc (5x).

Som vi kan se så är den absolut vanligaste, och därför troligaste översättningen, GUD/JAHVE (skaparGuden) med 1320 gånger (!), men ordet kan också betyda falska gudar. Självfallet kallade inte Thomas Jesus för en falsk gud. Utöver detta kan ordet ha en betydelse av “godly”, men eftersom detta är ett adjektiv så åtföljs alltid detta ord av ett substantiv. Ingen sådan koppling mellan adjektiv + substantiv står angivet gällande det som Thomas kallade Jesus, som ju endast var “Min Gud”. Här nedan kan du läsa de verser som KJV översatt ordet med “godly”, och som du kan se så handlar de allihop utan undantag om just Gud:

1 Cor. 1:12 For our rejoicing is this, the testimony of our conscience, that in simplicity and godly sincerity, not with fleshly wisdom, but by the grace of God, we have had our conversation in the world, and more abundantly to you-ward. (KJV)

Young’s Literal = “sincerity of God”

2 Cor. 7:9 Now I rejoice, not that ye were made sorry, but that ye sorrowed to repentance: for ye were made sorry after a godly manner, that ye might receive damage by us in nothing.10 For godly sorrow worketh repentance to salvation not to be repented of: but the sorrow of the world worketh death.11 For behold this selfsame thing, that ye sorrowed after a godly sort, what carefulness it wrought in you, yea, what clearing of yourselves, yea, what indignation, yea, what fear, yea, what vehement desire, yea, what zeal, yea, what revenge! In all things ye have approved yourselves to be clear in this matter.

Young’s literal = “sorry toward God” x 3

2 Cor. 11:2 For I am jealous over you with godly jealousy: for I have espoused you to one husband, that I may present you as a chaste virgin to Christ.

Young’s literal = “zeal of God”

1 Ti. 1:4 Neither give heed to fables and endless genealogies, which minister questions, rather than godly edifying which is in faith: so do.

Young’s Literal = “the building up of God”

Hebr. 12:28 Wherefore we receiving a kingdom which cannot be moved, let us have grace, whereby we may serve God acceptably with reverence and godly fear:

Young’s Literal = “serve God well-pleasingly”

3 John 1:6 Which have borne witness of thy charity before the church: whom if thou bring forward on their journey after a godly sort, thou shalt do well:

Young’s Literal = “worthily of God”

Som vi kan se, framför allt med hjälp av Young’s Literal, så handlar det även i ovan verser om skaparGuden. Det finns alltså ingen som helst anledning att se Joh. 20:28 som den enda avvikelsen på mönstret som säger att “theos” antingen syftar på skaparGuden eller på falska gudar.

“Men Herre GUUUUUD vad förvånad jag blir!”

Hur många gånger har vi inte sett amerikanska dokusåpor där exempelvis några personer träder in i sitt helt nygjorda hem (tack vare TV-teamet) och förbluffade ser sig omkring i allt det nya och utropar “OH MY GAAAWWD!“?

Det som personerna kanske inte inser är att de faktiskt missbrukar Guds namn. Förhoppningsvis så dömer Gud dem enligt deras egen kunskap i sina hjärtan, för om man med flit uttrycker sig på ett sådant sätt trots att den helige Ande och samvetet säger att det är helt fel, så tror jag att man döms på ett allvarligare sätt.Tidigare i mitt liv kunde jag ibland uttrycka mig med “Men Herre Gud vilken vacker dräkt du har på dig idag!”, men när jag fick större kontakt med Gud så kändes det bara HELT FEL och jag slutade med sådana uttryck som bara kändes osmakliga. Nu är i och för sig budet skrivet i det gamla testamentet och vi vet att vi inte är under Mose lag, men dels så tror jag inte att det bara plötsligt blev rätt att börja missbruka Guds namn i det nya testamentet (och vi är inte laglösa bara för att vi inte behöver följa Mose lag), och dels så kände ju inte Thomas till någonting annat än Mose lag och det som Jesus predikade för honom – och Jesus skulle självfallet inte lära sina lärljungar att det numera är ok att använda Guds namn i situationer där man bara vill uttrycka allmän förvåning. De ceremoniella delarna av Mose lag har upphört, men inte den moraliska delen – och Gud är fortfarande helig. Hädelse är inte plötsligt rätt.

2 Mos. 20:7 Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. (+ 5 Mos. 5:11)

Det är alltså helt uteslutet att Thomas bara skulle ha uttryckt någon slags förvåning när han sade “Min Herre och min Gud”, och varför skulle en person som är uppvuxen som jude, och en av Jesu lärljungar, spontant missbruka Guds namn?

När Thomas svarade Jesus och sa till honom “Min Herre och min Gud”, så skulle Jesus haft ypperliga tillfällen att säga:

“Thomas, varför missbrukar du så spontant Herren din Guds namn? Eller kallar du möjligtvis MIG Gud? Det måste du genast sluta med för jag är INTE Gud!”

En sådan kommentar hade ju fått tyst på alla som anser att Jesus är Gud. Men aldrig någonsin rättade Jesus alla de människor som tillbad honom eller som ansåg att han var Gud. Fadern kallade honom Gud, Thomas gjorde det, och även fariséerna förstod att Jesus kallade sig själv för Gud trots att han bara var en vanlig människa enligt dem. Det var just därför som de ville stena Jesus. Varför rättade Jesus aldrig dem? Judarna visste väl att det inte gått inflation i ordet “Gud” och att vem som helst skulle kunna kalla sig det.

Joh. 10:33 Judarna svarade: “Det är inte för någon god gärning vi vill stenadig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.

Judarna (och även Thomas) kände mycket väl till skriften och att det är helt fel att kalla sig själv för Gud eller att kalla en annan människa för Gud (läs mera om detta här).

I stället för att banna Thomas, eller åtminstone korrigera hans misstag eftersom ju Thomas antingen 1) kallar Jesus för Gud eller 2) missbrukar Guds namn, så svarar Jesus honom på ett mycket upplyftande och godkännande sätt – som en bekräftelse på att Thomas faktiskt är inne på helt rätt väg och har den rätta uppfattningen. Direkt efter att ha blivit kallad GUD av Thomas så säger Jesus:

 “Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser”

Gud är vis och har alla möjligheter att uttrycka sig på ett sådant sätt som vi kan förstå, och författarna till böckerna i Bibeln skrev ner sina texter enligt gudomlig ingivelse från Gud. Om nu Gud inte anser att sonen tillhör Gudomen (treenigheten), varför innehåller då Bibeln så många ställen där Jesus kallas just GUD, där han tillbes, och där han benämns som den som skapat himmel och jord med sina egna händer? Och varför finns det inte en enda vers mellan 1 Mos. och Upp som en gång för alla gör slut på alla spekulationer om att Jesus skulle vara Gud genom att helt enkelt uttrycka att han inte alls är det? Jehovas vittnen, muslimer och andra har ju gjort sina försök, men de har alla misslyckats. Det vanligaste felet är att de tolkar ord på ett sätt om det inte handlar om Jesus och på ett helt annat sätt om det handlar om honom. Det är ett oärligt sätt att tolka Bibeln på.

Dessutom så ansåg även de allra första kyrkofäderna att Jesus var Gud (som du kan läsa här), så antingen så lyckades Gud lura även dem med sina olyckliga uttryck i Bibeln, eller så är Jesus Gud som det faktiskt står.


Editor's Picks

  • featureImage

    The Mall or the Manger?

    Much has changed since the God of the universe decorated the night sky with the star of Bethlehem and directed the choir of angels in a chorus announcing the birth of Our Savior, Jesus Christ. But the commercialism doesn’t have to rule in our hearts and homes. This year let’s focus on the Christ Child and remember the true meaning of the holiday season. As we turn our eyes to the Babe in the manger, we will not view Christmas as a dreaded obligation or a major retail event. It will be a time of joyous celebration, honoring the One Who came to give us eternal life and worshipping our Heavenly Father.

    4 min read