Betydelsen av sionism? Vanligtvis anhängare av Israels rätt till sitt eget land

Sionism och antisionism — vad är det?

En del människor uttrycker sig på ett sådant sätt att det  kan tolkas som antisemitiskt – eftersom de uttrycker missaktning mot judar som grupp (och dessutom dömer Israel på ett hårdare sätt än andra länder). Då kanske de hävdar att de inte alls är antisemiter utan snarare antisionister, vilket är ett begrepp som måste förklaras eftersom det kan tolkas på olika sätt. Det är osäkert varför man vill använda sig av ett begrepp som riskerar att misstolkas och som kräver en lång förklaring? Om de exempelvis är kritiskt inställda till globalism, är det då inte lättare att använda det ordet samt säga att man är antiglobalist? Eller förhåller det sig trots allt så att de vill framhålla kritik mot just judar som grupp?

Om man snabbt gör ett sök på nätet – exempelvis wikipedia, eller ett lexikon – så ser man att grundbetydelsen av sionism är att det handlar om att vara positivt inställd till ett judiskt hemland i Israel med självbestämmanderätt. Begreppet innebär inte att man befinner sig på en viss position på en politisk höger/vänsterskala, utan det som enar är just den fundamentala rättigheten till det judiska folkets självstyre i Israel. Visserligen har det funnits en rad kända sionistiska ledare med anhängare som definierat sig som antingen höger eller vänster, och/eller som varit religiösa eller ickereligiösa, men vad gäller begreppet “sionism” så är det alltså judarnas självstyre som är i fokus oavsett andra politiska eller religiösa ståndpunkter.

Encyclopedia Britannica förklarar “zionism” på följande sätt

“Zionism, Jewish nationalist movement that has had as its goal the creation and support of a Jewish national state in Palestine, the ancient homeland of the Jews (Hebrew: Eretz Yisraʾel, “the Land of Israel”). Though Zionism originated in eastern and central Europe in the latter part of the 19th century, it is in many ways a continuation of the ancient attachment of the Jews and of the Jewish religion to the historical region of Palestine, where one of the hills of ancient Jerusalem was called Zion.”

Om ovan fortfarande är hur vi ska tolka “sionism” så är jag också en sionist eller varför inte en ultrasionist – eftersom jag verkligen brinner för Israels rätt till sitt lilla putteområde som erbjudits dem av FN (baserat på ett tidigare löfte enligt Balfourdeklarationen 1917) och som de självklart inte tackade nej till utan JA. Dessutom erbjöd sig Israel att dela sitt lilla område med araberna i grannländerna trots att dessa redan innehar enorma geografisk områden, inklusive det nya Transjordanien (där judisk invandring inte var/är tillåten). Araberna tackade däremot  nej till förslaget och startade i stället krig. De araber som var förståndiga nog att stanna kvar i Israel, efter utnämnandet av landet 1948, blev fullvärdiga invånare i det nya landet med alla dess demokratiska rättigheter (samt blev befriade från att göra värnplikt för att slippa risken att behöva kriga mot sina egna arabiska bröder).

Men vad gäller termen sionism så verkar det som nya tolkningsskiftningar dykt upp på sista tiden – även om kidnappningen av ordet inte segrat. Är det egentligen rätt att begreppet börjar omdefinieras till något det tidigare aldrig betytt? Det går att dra likhetstecken med “nationalism” som en del gärna definierar som något otroligt hemskt och fascistiskt, trots att termen bara behöver tolkas som en världsåskådning där man har fokus på gemenskapen och säkerheten inom en nations gränser, och där man slår vakt om sitt land, kultur, historia, traditioner, etc, utan att för den skull av nödvändighet hävda att den egna nationen är överlägsen andra nationer.

Antisemitism beskrivs å andra sidan enligt wikipedia som fientlighet, fördomar eller diskriminering mot judar. Det kan handla om fientlighet mot verkliga eller inbillade drag hos exempelvis den judiska religionen, kulturen eller föreställda rasmässiga egenskaper.

Mer om Israels bakgrund

Den brittiska mandatperioden i Palestina var aktuell under åren 1922-1948 (FN föreslog en delning av mandatet 1947), vilket innebär att fallet aldrig varit att judarna roffade åt sig arabiskt/palestinskt land – som svensk propaganda ofta gör gällande. Det handlar alltså inte om att “ge tillbaka Israel till palestinierna”, eftersom landet inte tillhört palestinierna (som är araber). Under det brittiska styret så bodde både araber och judar i området.

När israelerna gick segrande ur kriget som araberna startade så erövrades nya områden till den nya staten Israel, men även Jordanien och Egypten erövrade geografiska områden (Västbanken respektive Gazaremsan). Det är märkligt nog endast Israels erövrade områden som kritiserats i gammelmedia. Inte Jordanien (trots omfattande åverkan på judiska byggnader och minnesmärken i Jerusalem) eller Egypten. Israel har även visat hur de är villiga att ge landområden för fred, genom att exempelvis ge tillbaka Sinaiområdet till Egypten, samt Gazaområdet år 2005 trots att de flesta palestinska attacker på Israel kommer från just Gaza.

Sionisten David ben Gurion var den som utropade den självständiga staten Israel 1948, men han var inte en religiös man utan såg sig själv som ateist (enligt sin egen självbiografi). Man kan därför inte påstå att alla sionister med självklarhet måste drivas av en religiös idé och/eller agera utifrån en Biblisk grund. Våldsamma pogromer och inskränkning av frihet i Europa gjorde att många judar utvandrade till Palestina för att slippa antisemitiska problem. 1909 grundades den första kibbutzen, och samma år staden Tel Aviv.

Om vi återgår till wikipedia så är sionism alltså en nationalistisk rörelse med rötter i 1800-talet som strävade efter att åstadkomma en judisk stat i det brittiska Palestinamandatet. Namnet kommer av bergsfästet Sion utanför Jerusalem som under diasporan fick symbolisera judarnas längtan tillbaka till landet Israel där judarna bott under hundratals år. Även om sionismen är baserad på en religiös tradition som kopplar judarna till Israel är det i huvudsak en politisk rörelse som blev ett svar på 1800-talets antisemitism och förtryck av judarna i Europa. Precis som David ben Gurion så kan man vara sionist utan att vara religiös, och man behöver inte ens vara jude.

I Basel 1897 sammankallade Theodor Herzls den första sionistiska världskongressen, och där uttalades sionismens mål – att skapa “ett hem för det judiska folket i Eretz Israel, säkrat av allmän lagstiftning“. I det sionistiska Altneuland har Araber och alla andra etniska grupper samma rättigheter som judarna. Enligt wikipedia så fanns efter Herzls död 1904 två huvudriktningar inom sionismen. Dels den politiska revisionistiska sionismen som med diplomatiska medel ville skapa förutsättningar för en självständig judisk stat, dels den praktiska arbetarsionismen som ville fortsätta det pågående arbetet med att skapa judiska kolonier i Palestinaområdet. Extremistiska revisionister motsatte sig diplomati och skapade den väpnade terrorgruppen Irgun som upplöstes efter att ha förlorat en väpnad konflikt med Israels nytillsatta regering 1948.

Att vara sionist betyder inte att man anser att judar är förmer än andra …

Familjen Rothschilds – typiska judar?

Israel måste förstås få kritiseras precis som vilket annat land som helst, och politiker i Israel har förstås gjort en del dåliga beslut genom åren precis som politiker i Sverige och andra länder. Problemet är att landet Israel (och även judarna som folk) ofta bedöms på ett hårdare sätt än andra länder (eller folk, om vi talar om judarna). Om man påtalar detta problem så kan det hända att man får tillbaka: “Jaha, så jag får inte kritisera Israel och judar för att jag då direkt anses vara en antisemit?” Men det får man förstås. Bara man undviker att övergeneralisera och dra alla judar över en kam, som om alla judar har gemensamma kafferaster och alltid drar åt samma håll. Ett annat fult knep är när man använder sig av “guilt by association”, och använder sig av judiska avarter och menar att detta skulle vara typiskt judiskt. Hur många gånger har man inte hört historien om Rothschilds?

Rothschild var en tysk familj som blev välbeställd pga textilimport samt bankaffärer. Det var överhuvudtaget vanligt med just bankväxling bland judarna eftersom detta var en av de yrken som de tilläts ha på vissa platser, och barn eftertar ofta sina äldre släktingars yrken. Rothschildfamiljen slog sig sedan samman med jesuiterna som bl. a. arbetade för att återta tidigare katolska områden som blivit reformerta. Det kan knappast vara den judiska religiösa tron som man syftar på när man slår ner på familjen eftersom Rothschildfamiljen inte är kända för att utöva sin judiska tro. Det går förmodligen att hitta en hel del lömskt om denna familj, som är kopplad till globalism och NWO, men det är ytterst orättvist att försöka få det till att familjen skulle vara typiskt judisk, och att de står som typiska representanter för judarna (eller sionister). Jag tycker även man ska vara försiktig med att dra alla jesuiter över en kam, för det är inte säkert att de heller har dragit åt exakt samma håll i alla tider och i alla länder. Jag lärde känna en svensk jesuit för tre år sedan, och det var en ytterst sympatisk person med hög moral, som jag verkligen inte kan ge en fällande dom pga “skuld genom sammankoppling”.

Det finns onda människor i allas vår historia så varför sätts strålkastarna på just judar, som om de vore unika när det gäller gangsterfasoner? En rättvis jämförelse är också svår med tanke på att det finns fler av vissa folkgrupper än en andra. Om man skulle leta hemskheter bland svenskar kanske man inte skulle hitta så många i jämförelse, men det beror ju på att vi helt enkelt inte är så många. Om svenskar dessutom emigrerar utomlands och gifter sig med personer ur en annan folkgrupp, så finns en tendens att det “svenska” snabbt suddas ut och glöms bort. Kanske redan efter ett par generationer. När det gäller judarna är de betydligt fler och det finns större chans hos dem att hitta “judiskhet” längre bak i historien.

Förutom att använda familjen Rothschild som ett av argumenten för att judar som grupp är farliga, så väljer man ut ett antal andra avvikande judar som “typiska representanter” för judar som helhet. Jag tror många inte ens är medvetna hur orättvist de dömer judar när de väljer ut avarter som typexempel, eller febrilt letar citat från talmud eller mishna (nerskriven judisk tradition) som kan användas som slagträ mot dem. Andra människogrupper dömer de inte på samma snedvridna sätt.

Av någon anledning sätter man oändligt högre krav på landet Israel än på deras grannländer. Det klassiska misstaget som människor gör är tro på gammelmedias propaganda och därmed få för sig att Israel olagligt lagt beslag på palestiniers rättmätiga landområden. Så är dock inte fallet. Ett annat misstag är att tolka Israels försvarsåtgärder mot raketer och terrorattacker som om det i stället handlar om att försöka orsaka krångel och vedergällning.

Många som kritiserar sionism syftar på en religiöspolitisk ideologi som önskar kontrollera Israel samt utvidga sin makt i världen.  Men om detta är vad som åsyftas så är det bättre att använda ett annat begrepp eftersom “sionism” redan varit i användning som begrepp ganska länge med en annan betydelse. Eftersom det nu finns judar som kallar sig sionister och bygger sin ideologi på fred och rättvisa, så är det olyckligt att begreppet kidnappats och fått en bister betoning.

Sionister och världskonspirationer

Sionismen anklagas ofta för att ligga bakom en stor världskonspiration (typ New World Order), men även andra konspirationer. Visst finns det en lång rad konspirationer/false flags, men det är ytterst olyckligt att t o m från första början förutsätta att Israel och Mossad måste ligga bakom! Det vi sett hittills är att CIA och MI5 varit skyldiga till en rad false flags, men det finns även andra länders säkerhetstjänster som varit medskyldiga till att utföra handlingar som gynnar deep state och Big Brother – ibland med stöd från regerande politiker och ibland inte. Jag tror inte att Israels Mossad alltid varit oskyldiga. Tvärt om. Men om nu flertalet västerländska säkerhetstjänster visat sig utföra mörka handlingar (inklusive Sveriges), varför är det återigen Israel som vi ska utse som världens syndabock och döma hårdast som om de vore unika? Även om jag vet att CIA och FBI utfört mycket smutsigt genom åren, och även om USA i många fall varit skyldiga till att ha startat en lång rad onödiga krig, så skulle jag ändå inte betrakta USA eller amerikaner som sämre än andra. Jag utgår ifrån att de flesta amerikaner är precis lika mycket emot deep state och globalism som jag själv (framför allt bland republikaner). Ändå kan jag läsa bedrövliga kommentarer såsom “Look what zionist will do to get the great israel”, när det handlar om att skuldbelägga Israel för något dåd samt att tillskriva alla “sionister” åsikter de inte säkert har.

En del antisionister uttrycker frustration över att de inte kritiskt kan få studera Israel eller förintelsen innan de (antistionisterna) omedelbart blir anklagade för att vara antisemiter, liksom att Israel på detta sätt blir immuna mot all form av kritik eftersom man automatiskt betraktas som antisemit så fort man framför minsta lilla kritik. Den analysen kanske stämmer ibland men långtifrån alltid. Jag håller med om att folk ibland kan vara för snabba att ropa “förintelseförnekare!” om de ser någon som vill lyfta fram frågan om dödstalet i koncentrationslägren kanske borde revideras. Olika dödssiffror har presenterats genom åren (beroende på om man syftar till koncentrationslägren eller alla dödsfall under hela kriget, och om man inkluderar sjukdomar/svält eller inte) och man borde få diskutera om det sanna dödsantalet kanske är mer eller mindre utan att för den skull betraktas som förintelseförnekare. Problemet är att det tyvärr verkar finnas sanna förintelseförnekare som dessutom är extremt kritiskt inställda till både Israel och judar. Jag har vid flera tillfällen hört/läst från personer som hävdar att de inte är antisemiter, men om man sedan läser deras böcker eller artiklar så får man tyvärr en annan bild.

Vid ett tillfälle såg jag på sociala medier hur en känd person med många följare lade upp en artikel han skrivit och där titel och innehåll handlade om ett slags ungdomsläger i USA under en amerikansk-israelisk regi (tydligen med tema på krig och försvar) där man lärde ungdomarna att bl. a krigsträna mot “palestinier” som alltså utgorde fienden i övningen. Vad skribenten glömde att skriva i sin artikel var att den tänkta fienden var palestinska TERRORISTER (vilket man kunde se i källmaterialet). Tänka sig ändå att han glömde att ta med den lilla detaljen?  Även NATO har ju haft övningar i Sverige där låtsasfienden varit ryssar, och de anser för den skull inte att alla ryssar är bovar. Jag skrev ett inlägg på bara en mening om avsaknad av det centrala ordet “terrorister” i artikeln, och genast var det förstås en annan person som skrev ett långt inlägg om hur onda israeler är, hur de världskonspirerar, hur de roffat åt sig palestinsk mark, etc. Detta var ju helt avvikande från ämnet, men jag försvarade israelerna från hans angrepp så kortfattat jag kunde. Då dök det upp ytterligare en person som läxade upp mig för att ha avvikit från ämnet och för att jag borde ha förstått att jag inte skulle lyckas övertala andra om min syn på Israel på ett sådant forum …

Jag har lyssnat en del på Cody Snodgress intervjuer på youtube (en f.d. black ops för CIA och som på nittiotalet blev erbjuden en stor summa pengar i utbyte mot sprängning av Murphy-byggnaden i Oklahoma), och trots att youtubevärdarna skiftat så var det alltför många som förväntade sig att Cody skulle anklaga Israel/Mossad för en del saker som han varit med om under sitt halvskumma yrkesliv. När Cody inte själv nämnde Mossad  så frågade värdarna till slut om han inte märkt kopplingar till dem, vilket Cody vänligt men bestämt förnekade. Det måste vara hårt att acceptera för en person som bestämt sig för att alla false flags leder tillbaka till Israel.

Om du lägger upp en bild på President Trump där han har judisk kippa och ber vid västra muren i Jerusalem med texten “Different presidents, same shit”, el dyl, så anser jag att det är antisemitism. Är det inte judar som sådana som man baktalar genom ett sådant inlägg? Man behöver inte vara en ultraortodox jude för att be vid västra muren. Exempelvis så bad artisten Pernilla Wahlgren och festarrangören Micael Bindefeldt vid västra muren under ett besök, och de anser sig inte vara särskilt religiösa.

Att vara antirasist, antiglobalist, anti-NWO och antisionist går INTE hand i hand, som många vill göra gällande! Om du beskriver dig som “antisionist” eller klagar på “sionister”, så måste du också ta med risken att åhörare missförstår dig och tror att du är emot både Israel och judar samt kanske t o m en antisemit. Det finns tyvärr gott om människor och organisationer som anser att Israel inte borde ha en plats i mellanöstern.

Jag vill också tillägga att judarnas nivå av Gudstro och goda gärningar har ingenting med ämnet att göra – alltså huruvida Israel har rätt till sitt eget land eller om de borde ge även detta lilla område till araberna och fly tllbaka till de ställen deras förfäder en gång kom ifrån (eftersom alternativet att stanna kvar i ett land under palestinsk-arabiskt ledarskap vore detsamma som självmord). Judarna i dagens Israel är förmodligen lika sekulära som invånarna i Sverige. Förhoppningsvis kan en omvändelse ske i framtiden, men detta är som sagt ett annat ämne än ovan diskussion om landet Israel och sionismen. En del kristna gör misstaget att ansluta sig till “antisionismen”, eftersom de fått för sig att dagens Israel inte kan vara enligt Guds vilja eftersom judarna sällan är särskilt troende. Som sagt, Israels rätt att existera gäller oavhängigt invånarnas religiösa tro, och Bibeln är fortfarande sann.