Den som tror på Gud kommer aldrig någonsin under domen? (Joh.5:24)
Joh.5:24 Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet
En del använder denna vers för att stödja läran om “en gång frälst alltid frälst“, eftersom de menar att det här serveras löften om att vi aldrig någonsin kommer under domen om vi bara är kristna, och att vi en gång för alla övergått från döden till livet utan återvändo. Men löftena är inte ovillkorliga. Villkoren är ju att vi HÖR Jesu ord och TROR på honom som har sänt honom, och dessa verb i presensform handlar om pågående handlingar som vi måste göra NU och även framledes. Om en person INTE hör och tror så kommer han under domen även om han är kristen. Men hur är det då med påståendet att vi övergått från döden till livet? Är inte det ett löfte om att vi för alltid tagit steget till andligt liv och för alltid kommer ha det i vår ägo? Nej, det är inte så säkert eftersom även en kristen person kan välja att leva i synd och inte omvända sig, och då lever denna person i så fall i andligt mörker och är separerad från Gud.
När en person söker Gud, finner honom och omvänder sig från sina synder så är denna person “född på nytt”. Det betyder att han blivit en ny människa och det gamla livet ligger bakom honom. Han har blivit fri från sina synder och är därför benämnd rättfärdig och har övergått från DÖDEN till LIVET. Man kan ju knappast säga att en person som är född på nytt är kvar i DÖDEN! Men versen säger alltså inte “har vi en gång flytt från andlig död kan vi aldrig någonsin komma tillbaka till andlig död“. Synd separerar oss alltid från Gud oavsett vår tro, och synd kan förstås ligga i framtiden. Så länge som vi riskerar att synda och leva kvar i synden, finns också risken att frälsningen går förlorad. Att frukta Gud är därför SUNT.
Filipperbrevet 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er.
Verserna innan Joh. 5:24 visar också upp ett villkor – nämligen att vi måste ära sonen. Detta är inte säkert att alla kristna för alltid kommer att lyda, och framför allt inte när vi vet att i de sista dagarna så kommer många att avfalla från tronen:
Joh. 5:21 Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill. 22 Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.
Verserna efter Joh. 5:24 säger att evigt liv ges till dem som GJORT GOTT (villkor) och de som gjort ont uppstår till DOM, vilket betyder DÖD eftersom det står i motsats till liv. Det innebär att även sant kristna som väljer att göra ont och inte omvänder sig uppstår till DOM. Vi kan aldrig bli frälsta genom att kombinera en tro på Gud med ett liv i synd:
Joh. 5:28 Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.
Kapitlet fortsätter med att förklara att Jesus vittnar om sanningen med avsikt att folk ska bli frälsta (vilket betyder att människors frälsning är en öppen fråga som inte bestämts innan jorden skapades), men också att Faderns ord inte FÖRBLIVIT i människor. Detta tyder på att de åtminstone trott på Gud som sin skapare, och de var även öppna för det som Johannes Döparen predikade om, men de förmådde sig ändå inte att tro på att Jesus verkligen är Guds son och Messias och faktiskt den som Johannes vittnade om. Detta trots att Jesus konfirmerat sin position med gärningar. Deras vägran att tro att Jesus är den han säger sig vara – sänd av Fadern till att vara världens ljus – medförde att Faderns ord inte förblev i dem:
Joh. 5:33 Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. 34 Jag tar inte emot vittnesbördet från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli frälsta. —37 Fadern som har sänt mig har vittnat om mig. Hans röst har ni aldrig hört, och hans gestalt har ni aldrig sett, 38 och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt.
Jesus säger att människor studerar skrifterna (Bibeln – vilket var Gamla Testamentet på den här tiden) för att de inser att skrifterna innehåller Guds ord och kan ge dem evigt liv, men de vill fortfarande inte koppla ihop profetiorna om Messias med JESUS som ju är Messias och den som kan ge dem det LIV de söker. Det är alltså inte alls så att människor är förutbestämda till himmel eller helvete innan jorden skapades (som den reformerta kyrkan lär ut) utan det är de själva som väljer att inte komma till Jesus för att ta emot det eviga livet, trots att det är detta som Jesus i sin kärlek önskar för deras skull. Jesus predikar ju för att de ska bli frälsta och inte för att de ska vända honom ryggen och tacka nej till livet. Men många av dem vägrade alltså att tro att Jesus talade sanning när han påstod att andra vittnar om honom och att skrifterna profeterar om honom:
Joh. 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.
Jesus menar att hans åhörare inte har Guds kärlek i sig, och självklart är detta faktum emot Guds vilja. Människorna tar inte emot Jesus trots att han bevisat att han är den som han säger sig vara, men däremot tar de emot andra som kommer i sina egna namn. Jesus klandrar dem för att ta emot ära av varandra samtidigt som de väljer att inte söka den ära som kommer från skaparen och som kan ge dem det LIV som de ju är ute efter. Jesus är tydlig med att allt de behöver göra för att se kopplingen mellan deras egna skrifter och honom själv är att acceptera det som skrifterna faktiskt säger. Mose skrev och editerade de första böckerna i gamla testamentet (Torah) och dessa skrifter vittnar om den kommande människosonen. Om de bara hade velat hade de kunnat forskat mer för att se att Jesus som enda person i världen faktiskt passar in perfekt i det som står att läsa i Torah. Men om människor inte VILL se – utan faktiskt är ute efter att finna motsatsen – så kommer de inte att se.
Joh. 5:42 Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er. 43 Jag har kommit i min Faders namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn, honom tar ni emot. 44 Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? 45 Tro inte att jag skall anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. 46 Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit. 47 Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro mina ord?”
De som inte blir frälsta går förlorade endast för att de KUNDE ta emot sanningen och få evigt liv men VALDE att inte göra det. Vårt öde ligger i våra händer och vi kan välja att gå ljusets väg som leder till liv eller mörkrets väg som leder till död. Gud däremot vill att alla människor ska bli frälsta, och Jesus möjliggjorde för ALLA människor att bli arvtagare till hans rike. De flesta väljer dock att inte se det uppenbara och därmed tackar de nej till erbjudandet:
1 Thess. 1:7 och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, 8 i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. 9 Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt
1 Thess. 2:9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.
