Kent Ekeroth, olika måttstockar och skäl att inte stödja mobbartidningen Dagen

Dagen dömer olika och är nöjda med det?

Idag har SD:s riksdagsledamot Kent Ekeroth blivit helt frikänd från Tingsrättens dom om ringa misshandel efter att han överklagat domen i Svea hovrätt. Under den tidigare rättegången i Tingsrätten var det en ensam domare (Maria Hölcke) som hade avgörandet om Kents dom i sin hand, då de tre kallade nämndemännen avbokades i sista stund. Om domaren känner att hon kan få stor uppskattning och idolstatus vid en fällande dom så är det inte orimligt att detta skulle kunna påverka utgången …

Kent säger: “Jag blev frikänd på exakt de grunder som min advokat skrev i sitt skriftliga utlåtande till åklagaren innan hon valde att väcka åtal. Ändå gjorde hon det. Jag överväger att anmäla henne för obefogat åtal samt ordningsvakten för mened.”

“Den domen är en praktskandal. Domaren Maria Hölcke struntade fullständigt i det vi sa i rätten, bland annat om att ordningsvakten inte kunde se något. Trots att hon alltså har en videoinspelning som visar det, gick hon på hans vittnesmål ändå. Det var många underliga omständigheter i hennes bedömning i den domen, som vi bland annat tog upp under hovrättsförhandlingarna.”

Här kan vi läsa: “När Stockholms tingsrätt i slutet av juni dömde Kent Ekeroth för ringa misshandel fäste domstolen stor vikt vid en ordningsvakts vittnesmål, som ansågs vara “trovärdigt”, “tillförlitligt” och att vakten hade “god uppsikt under hela händelseförloppet” Men enligt Kent Ekeroth visar övervakningsfilmen att det var fel av domstolen att lägga så stor betydelse vid detta vittnesmål. Kent Ekeroth har sagt att det var han som först fick ta emot en smäll i ansiktet den där natten. Ordningsvakten hävdar dock i sitt vittnesmål att han skulle ha sett om en hand sträcktes mot Ekeroth.”Men vi ser alltså tydligt att en hand sträcks mot mig och att vakten tittar dit”, säger Kent Ekeroth i sin videoanalys samtidigt som han visar på övervakningsfilmen hur en hand mycket riktigt sträcks mot honom. Ordningsvakten hävdade även under rättegången att han såg när Kent Ekeroth delade ut sin örfil. “Men inte heller detta stämmer alltså. Man ser väldigt tydligt att han tittar snett ned till höger i marken medan han pratar med sin kollega”, säger Ekeroth och visar hur ordningsvakten tittar bort vid det tillfället.”

Mer om händelsen hos Thoralf Alfsson.

Kent säger om SD:s ledning: “Domen visar alltså att jag är oskyldig och även att det faktiskt var jag som blev utsatt. Deras motivering är att jag ”varit i liknande situationer tidigare” – men vad de verkar ha missat är att det är jag som blivit attackerad varje gång. Att de håller mig ansvarig för andras attacker är besynnerligt. Detta sker inte bara i krogmiljö, utan även kl. 16 en onsdag eftermiddag eller mitt på dagen en solig söndag, men det är inte lika kul för media att uppmärksamma.”

Trist att ofta behöva vara utsatt för att folk vill mucka gräl (tidningars demonisering av honom gör inte saken bättre) men bäst hade ändå varit att låta andra få slåss ensamma. Jo man måste förstås få skydda sig mot slag, men ännu hellre bara avvika. Som när en finansdotter upplevde att hon hade rätten att hälla en drink över Kent för att hon inte håller med om hans åsikter.

Nyheten om frigivningen fick mig att genast komma ihåg tidningen Dagens artikel från juni 2017 då Tingsrättens dom kom och där ledarskribenten Elisabeth Sandlund återigen passade på att attackera  både honom och Sverigedemokraterna. Även om jag inte prenumererar på tidningen har jag då och då läst länkar. En gång i tiden var jag en trogen prenumerant till tidningen Dagen och betalade t o m lite extra för att ge dem stöd. Nu hoppas jag tidningen går i graven då jag upplever att de skadar mer än de gör gott, och det finns andra tidningar på kristen grund som man kan läsa. Nu tänker jag inte bara på SD, utan på andra märkliga artiklar i olika ämnen.

Dagen  lider av en oförmåga att döma människor med samma mätmetod, åtminstone när det gäller sverigedemokrater som de väldigt tydligt ogillar skarpt. (Själv tröttnade jag till slut på deras tillvägagångssätt.) Vi kan ofta läsa hos Dagen hur vi raskt bör förlåta prästspionen Alexander Radler, Mona Sahlin, en svärande komiker som underhåller barn, etc, men när det gäller sverigedemokrater så är det en HELT annan sak. Då verkar det som vi inte alls ska förlåta utan gärna tänka det allra värsta, samt förstås låta enstaka individer i onåd få representera hela partiet. När det gäller sverigedemokrater verkar det som att det fritt fram att tala halvsanningar, förvränga, sätta på starkaste strålkastaren och även anklaga dagens sverigedemokrater för något som hände i partiets början då de själva kanske bara var tonåringar eller t o m barn. Enskilda skandalutförare får representera HELA partiet, vilket inte görs när det handlar om andra politiker. Är det verkligen ett tillvägagångssätt som Gud uppskattar?