Ulf Ekman och Biskopsämbetet – Vad säger Bibeln?

Jag vill inte gå in på Ulf Ekmans övriga åsikter och eventuella kopplingar till katolska traditioner, men jag vill gärna kommentera den senaste åsikten om ett biskopsämbete vad gäller artikeln i Dagen som kan läsas här och lite här.

Det som kan vara svårt med att utföra idén med ett sådant biskopsämbete är förstås att idag – ca 2000 år efter att apostlarna inte längre finns kvar – försöka enas om en lämplig person  som kan få besitta ett sådant viktigt ämbete, och vem eller vilka som i så fall har auktoritet att göra ett sådant tillförordnande? Alla håller nog med om att personen för detta biskopsämbete måste hålla sig till vad Bibeln säger i ALLT men vi kristna är inte alltid ense om vilken tolkning som är den rätta (trots att det egentligen inte borde vara så svårt).

Vad säger Bibeln om äldste och pastorer? Den säger i alla fall INTE att det ska sitta endast EN person på toppen (ja förutom Kristus då), men däremot tror jag Ekman har en poäng i att ha någon form av hierarkisk struktur inom Kyrkan (som vi i och för sig redan har) även om vi kanske förfasas just över ordet “biskopsämbete”. Ändra ordet till “pastorsämbete” och vi blir genast lite lugnare, och det finns som sagt fler än EN pastor i våra kyrkor vilket Bibeln också stödjer. Även om Paulus i Korinthierbrevet uppmuntrar oss alla att vara en del av en kristen gemenskap/församling så säger han förstås inte att vi ska dela på själva pastorsuppgiften. Den uppgiften ska endast en eller flera kvalificerade personer ansvara för och Bibeln förklarar vem som är rätt man för ett sådant jobb. (Vad gäller kvinnliga äldste läs här.)

Vi har olika uppgifter i en församling

1 Kor. 12 Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus. — 28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?

Rom 12:Ty liksom vi  i enkropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, så är vi, som är många,en kropp i Kristus, men var för sig är vi varandras lemmar. Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron. Den som har gåvan att tjäna skall tjäna i sin uppgift. Den som undervisar skall undervisa i läranDen som förmanar skall göra det i den uppgiften. Den som delar ut gåvor skall göra det utan baktankar. Den som leder församlingen skall vara nitisk, och den som utövar barmhärtighet skall göra det med glatt hjärta.

Efesierbrevet 4:10 Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt. 11 Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12 De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,13 tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.14 Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. 15 Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. 16 Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.

Vi vet att för att vara en äldste (presbyterous)  i en kristen gemenskap eller församling så måste man uppfylla vissa krav 

1 Tim 3:1 Om någon gärna vill få en församlingsledares tjänst, så önskar han sig en god uppgift.En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare.Han får inte missbruka vin eller vara våldsam utan skall vara vänlig, fridsam och fri från penningbegär. Han skall ta väl hand om sin familj och se till att hans barn lyder och visar all respekt.Men om någon inte förstår att ta hand om sin egen familj, hur skall han då kunna ta hand om Guds församling? Han skall inte vara nyomvänd, så att han blir högmodig och döms av den som förtalar honom.Han skall också ha gott anseende bland dem som står utanför, så att han inte får dåligt rykte och fastnar i djävulens snara.Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete. 10 Men också de skall först prövas. Sedan kan de bli församlingstjänare, om det inte finns något att anföra mot dem. 11 Kvinnorna skall på samma sätt vara allmänt aktade, inte förtala någon utan vara nyktra och trogna i allt. 12 En församlingstjänare skall vara en enda kvinnas man. Han skall ta väl hand om sina barn och sin familj.13 De som sköter sin tjänst väl vinner en aktad ställning och får stor frimodighet i tron på Kristus Jesus. 14 Detta skriver jag till dig i hopp om att snart kunna komma till dig.15 Men om jag dröjer skall du veta hur man bör förhålla sig i Guds hus, som är den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval.

Äldste utses inte genom omröstning

Vi kan läsa att valet av äldste/pastor INTE utgjordes med hjälp av någon demokratisk allmän omröstning, utan det var redan kvalificerade äldste som utnämnde andra kvalificerade äldste. Men kan detta systemet inte utnyttjas med tanke på att  en eller ett fåtal personer då kan utnämna efterträdare och/eller nya pastorskollegor som inte ens är lämpliga? Ja, det är klart att det kan utnyttjas och få till följder att resultatet blir uppåt väggarna, för om det finns en okvalificerad pastor i en församling så finns det förstås en risk att denne utser ännu en okvalificerad och olämplig pastor. Men om vi hållit oss till Paulus instruktioner ända från början så hade systemet förstås haft goda chanser att fortsätta fungera. Det är dock inte för sent att ändra på skutan IDAG genom att först börja utse lämpliga och kvalificerade pastorer som församlingsledare. Det måste inte vara endast EN pastor i en församling utan GÄRNA flera, men det viktiga är att personerna i fråga håller sig till Paulus instruktioner. Det finns alltså inget krav att de måste ha gått på Bibelseminarium i tre år (det kan t o m leda till villoläror), utan snarare att de har de egenskaper som Bibeln säger att de ska ha:

Titus 1:Jag hälsar Titus, mitt äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare.När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och I VARJE STAD INSÄTTA ÄLDSTE EFTER MINA ANVISNINGAR. En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga. Församlingsledaren skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Apg 14:1I Ikonium hände samma sak. De gick till judarnas synagoga och predikade så att många, både judar och greker, kom till tro. —Men folket i staden delade sig, så att en del höll med judarna och andra med apostlarna.—23 I VARJE FÖRSAMLING INSATTE DE ÄLDSTE ÅT DEM, och efter bön och fasta överlämnade de dem åt Herren, som de hade kommit till tro på.—27 Och när de hade kommit dit, kallade de samman församlingen och berättade om allt vad Gud hade gjort med dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna. 28 Och de stannade ganska länge där hos lärjungarna.

1 Kor 4:17 Timoteus, mitt älskade och trofasta barn i Herren, sänder jag nu till er. Han skall påminna er om vad jag undervisar i Kristus Jesus, det jag överallt lär ut i alla församlingar.

1 Tim 1:till Timoteus, hans äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Kristus Jesus, vår Herre.Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror och befatta sig med myter och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron. Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro. Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om.

2 Tim. 2 Du mitt barn, hämta kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus. Och det som du har hört av mig inför många vittnen skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra.

Titus 2:15 Så skall du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.

1 Peter 5 :1 Jag uppmanar nu de äldste bland er, jag som själv är en av de äldste och vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som kommer att uppenbaras: var herdar för Guds hjord som finns hos er och vaka över den, inte av tvång utan av fri vilja, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. När den högste herden uppenbarar sig skall ni få härlighetens segerkrans, som aldrig vissnar.Likaså ni yngre, underordna er de äldre.—13 Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, hälsar till er. Och det gör även min ‘son’ Markus.

Hierarki behöver inte vara fel, men det handlar aldrig om en person högst upp (förutom Jesus Kristus)

Du kan kalla det “hierarki” om du vill, men nedan vi kan läsa att de tolv apostlarna använde sig av sin auktoritet och kallade till sig andra lärljungar för att få till stånd en ändring inom församlingen vad gäller matservering. De som predikade Guds ord var tänkt att vikas just för just detta jobb, och de skulle då “slippa” att göra tjänst vid borden. Inte för att det var ett mindre fint arbete att sköta matserveringen utan förmodligen för att de ansåg att det var bättre att utföra de sysslor som de blivit kallade/välsignade till att utföra eftersom alla kan vinna på det. Det finns förmodligen fler som kan hjälpa till med matserveringar än som kan fungera som bra lärare. Alla behövs i en kristen församling och vi är alla lika viktiga även om vi utför olika uppgifter. Alla kan inte vara ett öga eller en arm, osv. Det var inte heller vem som helst som skulle göra tjänst vid borden utan sju män utsågs, och kravet på dem var att de skulle ha gott anseende och uppfyllda av Ande och vishet. Det var apostlarna som bad för dessa män:

Apg 6:1 Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen. Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: “Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. Själva skall vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.” Alla de församlade tyckte att förslaget var gott, och de valde Stefanus, en man uppfylld av tro och den helige Ande, vidare Filippus, Prokorus, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaus, en proselyt från Antiokia. Dessa förde de fram inför apostlarna, som bad och lade händerna på demOch Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron.

Vi kan även läsa nedan om en speciell stridsfråga som var så knepig att den lyftes HÖGRE UPP och hamnade på apostlarnas bord i Jerusalem. Ett hierariskt system behöver inte vara dåligt om de med auktoritet ser till att ha församlingen med sig (utan att kompromissa med Guds ord förstås):

Apg 15 När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga. —När de kom till Jerusalem, togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om allt vad Gud hade gjort med dem. Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag. Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan.— 21 Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat.”22 Då beslöt apostlarna, de äldste och hela församlingen att bland sig utse några män och sända dem till Antiokia tillsammans med Paulus och Barnabas. De valde Judas, som kallades Barsabbas, och Silas, båda ledande män bland bröderna, — 25 Därför har vi enhälligt beslutat att utse några män och sända dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus, —  33 Och sedan de hade varit där en tid, lät bröderna dem under fridshälsningar vända tillbaka till dem som hade sänt ut dem35 Paulus och Barnabas stannade i Antiokia, där de undervisade och predikade Herrens ord tillsammans med många andra.

Apg. 16 Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. Eftersom Paulus ville ha honom med på resan, tog han och omskar honom av hänsyn till judarna i de trakterna, ty alla kände till att hans far var grek.När de reste genom städerna, överlämnade de åt bröderna DE FÖRESKRIFTER SOM APOSTLARNA OCH DE ÄLDSTE I JERUSALEM HADE FASTSTÄLLT. Och församlingarna stärktes i tron, och antalet troende ökade för varje dag.

Att lägga händerna på någon i det här sammanhanget (det rör sig inte om helande) handlar om att officiellt utnämna någon som äldste

1 Tim 4:När du lägger fram detta för bröderna, är du en god Kristi Jesu tjänare, som får sin näring av trons och den goda lärans ord som du har följt. Men det gudlösa, gamla struntpratet skall du visa ifrån dig. Öva dig i stället i gudsfruktan. — 13 Fortsätt att föreläsa Skriften och att förmana och undervisa tills jag kommer. 14 Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord, när de äldste lade händerna på dig.

1 Timothy 5:22 Ha inte för bråttom med att lägga händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder. Håll dig själv ren.

2 Timothy 1:Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning

Vi riskerar att få in falska läror ibland oss om vi inte lyder Paulus instruktioner vad gäller äldste

Kanske vi felaktigt använder oss av omröstning, kanske vi turas om att vara “pastorer” fastän vi inte alls är kallade till det eller har gåvan, kanske vi inte ställer de krav på de äldste som vi bör göra. Sen är det viktigt att aldrig upphöra att vara Beréer (som jämförde vad de hörde med skriften för att se om talaren hade rätt) även om det handlar om äldste/pastorer. Vi måste alltid vara alerta och låta skriften ha rätt framför allt. De flesta pastorer är förstås inte ute efter att förvirra utan för att se människor bli frälsta, men även pastorer är människor som kan missta sig och bli förda bakom ljuset.

”Let these also first be proved; then let them use the office of a deacon, being found blameless.” 

2 Tim. 4:predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning. Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen.De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.

1 Tim. 5:19 Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen20 Dem som syndar inför alla skall du tillrättavisa inför alla, så att även de andra tar varning.

När en person är sjuk så ska personen kalla på en äldste och låta denne (eller dem) be och smörja med olja. Vi är även uppmuntrade att bekänna våra synder för varandra och be för varandra så att vi kan bli helade. 

James 5: 14 Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. 16 Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.


Editor's Picks