Bibelverser om idrott och motion

Varannat år så utfördes Isthmiska spelen i Korint, vilket var det näst största idrottsevenemanget vid antiken och bestod av tre grenar – gymniskt (gymnastik, kapplöpning, brottning och knytnävskamp), hippiskt (kappkörning) och musiskt (musik och skaldekonst) tema. De Olympiska spelen var givetvis det största idrottsevenemanget och startade 776 f Kr. När Korint förstördes 176 f Kr så övergick de Isthmiska spelen en kort tid till Sikyon.

Paulus gjorde ibland jämförelser med diverse sporter (framför allt löpning) för att uttrycka en poäng. Många tränar och pressar sig hårt för att vinna ära och en segerkrans som snart vissnar (eller andra priser som vi inte kan ta med oss in i vårt nästa liv) medan en plats i Guds rike verkligen är något att kämpa för eftersom det priset aldrig kommer att gå om intet eller förlora sitt värde. Det handlar om var vi ska spendera EVIGHETEN, vilket är värt all uppoffring.

1 Kor. 9:24 Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften.

Fil. 3:13 Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.

2 Tim. 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. 8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.

Hebr. 12:1 När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss.

Vi kan även läsa om sådana idrottssegrar i Uppenbarelseboken här nedan. Endast den som segrar skall bli klädd i vita kläder, och det som är avgörande, förutom en tro, är våra gärningar och att vi inte smutsar ner våra kläder (alltså inte de vita permanenta kläderna utan de som vi hade innan). Att “smutsa ner sina kläder” är ett bildspråk för att synda. Det handlar inte om att man endast kan bli frälst om man aldrig syndat (det har vi alla), eftersom man också kan bli helt renad om man OMVÄNDER sig från sina synder.

Upp. 3: 2 Vakna upp och håll dig vaken och stärk det som är kvar och som var nära att dö. Ty jag har inte funnit att dina gärningar är fullkomliga inför min Gud. 3 Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, och håll fast vid det och omvänd dig. Om du inte håller dig vaken skall jag komma som en tjuv, och du skall inte veta vilken stund jag kommer över dig. 4 Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. 5 Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

För mycket självupptagenhet kan leda till att vi kommer bort från Gud och lever för världen.

Fil. 2: 3 Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4 Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras.

1 Joh. 2:16 Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.

Vem som helst kommer inte in i Guds rike, eftersom kravet är att vi följer reglerna. Omvändelse, tro som visar sig i gärningar, rent motiv, etc, är vad som krävs för att hålla ut till slutet.

2 Tim. 2: 5 Och den som tävlar blir inte krönt med segerkransen, om han inte följer reglerna.

Paulus säger inte att kroppsövningar är något som är syndigt och som vi borde avhålla oss ifrån, utan han menar att det är “i någon mån” nyttigt. Han jämför det med gudsfruktan som “på allt sätt” är nyttigt – alltså definitivt av större vikt eftersom det leder till evigt liv i Guds rike. I en del fall så utför vi kanske kroppsutövningar inom våra arbeten, men alltför ofta riskerar vi att förbli stillasittande hela dagarna. Motion är bevisligen bra för våra kroppar eftersom vi lättare kan behålla en bra kroppsvikt, undvika högt blodtryck, etc, och det är vist att ta hand om sin kropp som är ett Guds tempel. Vi kan vara till mer nytta både som människofiskare och för våra familjemedlemmar om vi håller oss friska.

1 Tim. 4:8 Ty kroppsövning är i någon mån nyttig, men gudsfruktan är på allt sätt nyttig, eftersom den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande –

1 Kor. 3:16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Gudstempel är heligt, och det templet är ni.

2 Kor. 6:16 Vad kan ett Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.

Det är inte nödvändigtvis idrotten i sig som är av ondo, utan snarare alla hysteriska pengarelaterande jippon runtomkring. Jag kan inte se hur det skulle vara fel att exempelvis spela fotboll, när allt som behövs är en boll och flera barn (eller vuxna) som kan sysselsätta sig med denna idrott samtidigt som de får motion, kan umgås med andra och får tiden att gå. Det handlar om en lek. Men det går inte att spela fotboll utan motståndare, och svårt att spela om det inte finns det minsta tävlingsinstinkt (samma sak om det handlar om kortspel eller fia med knuff). Det kan vara givande för både barn och vuxna att vara med i ett idrottslag och på så sätt finnas med i ett socialt sammanhang med andra likasinnade. Det finns t o m barn som har svårt med sina studier och gärna lägger tid på rackartyg, men som kan styras om när de sätts i ett idrottsligt sammanhang och plötsligt känner att de har en viktig roll att fylla som en viktig lagmedlem eller kanske som enskild idrottare. Det brukar ofta finnas möjligheter att resa och få utbyte med andra idrottare, vilket kan vara nyttiga miljöombyten och något att se fram emot.

Sen finns det som sagt en baksida om man låter idrottsengagemanget gå för långt, där man känner stor press att lyckas – beroende på sponsorer, tränare, egna förväntningar – och där man förlorar fokus på skaparen för att i stället lägga stor energi på det “skapade” och där man “lever av världen“.

Matt. 6:21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Markus 8:36 Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?

Bibeln talar även om “idrotter” som ingår i krigsföring, såsom användning av en båge, lans eller slunga. Det är klart att man måste öva på dessa aktiviteter om man vill bli duktigare, och som del i en armé måste man även ha en bra grundkondition för att klara krävande strapatser. Träning blir ofta roligare om man kan dela in sig i lag och tävla mot andra.

1 Sam. 20:19 Men skynda dig i övermorgon ner till den plats där du gömde dig den dag då ogärningen skulle ha ägt rum, och vänta där vid Eselstenen. 20 Jag skall då skjuta tre pilar i närheten av den, som om jag sköt mot något mål. 21 Sedan skall jag skicka min tjänare att leta reda på pilarna. Om jag då säger till tjänaren: Se, pilarna ligger bakom dig, tag upp dem! Då kan du komma fram och vara trygg, för ingen fara är på färde så sant Herren lever. 22 Men om jag säger till den unge mannen: Se, pilarna ligger framför dig, längre bort! Gå i så fall din väg, förHerren sänder dig bort.—35 Följande morgon gick Jonatan ut på marken vid den tid han hade bestämt med David. Och han hade en liten pojke med sig. 36 “Spring och leta reda på pilarna, som jag skjuter”, sade han till pojken. Medan pojken sprang, sköt Jonatan pilen över honom. 37 När pojken kom till det ställe dit Jonatan hade skjutit pilen, ropade Jonatan efter honom: “Pilen ligger ju framför dig, längre bort.”38 Jonatan ropade vidare efter pojken: “Fort, skynda dig, stanna inte!” Pojken som Jonatan hade med sig tog upp pilen och kom till sin herre. 39 Men han visste inte vad det var fråga om, bara Jonatan och David visste det. 40 Jonatan lämnade sina vapen åt pojken som han hade med sig och sade till honom: “Gå, tag med dem till staden!”